Carl Adolph Agardh

Carl Adolph Agardh (1785-1859) var en av dåtidens inflytelserika personer både inom politik och i akademiska kretsar. Han var son till Jurgen Agardh. Carl Adolphs akademiska karriär vid Lunds universitet skedde både inom botanik och nationalekonomi och mellan 1812 och 1834 var han professor i botanik och praktisk ekonomi. Som botanist specialiserade han sig på algforskning där han bland annat systematiserade alger efter ett system som än i dag används i sina huvuddrag.

Hans nationalekonomiska tänkande präglades av dåtidens stora ekonomer som Adam Smith och J.B. Say. Agardh menade bland annat att en ökad statsskuld kunde vara till nytta för Sverige eftersom man genom detta kapital bland annat kunde förbättra landets kommunikationssystem - det vill säga järnvägar och kanaler. Från en plats i riksdagen (1817-1848) kunde han särskilt under 1830- och 40-talen propagera för en mer liberal ekonomisk politik, dock utan större framgång.

Agardh var även engagerad i den praktiska omvandlingen av det svenska finansiella systemet. Han hade under 1810-talet som statsrevisor fått inblick i diskonternas (affärsbankernas föregångare) ekonomiska problem, men samtidigt sett värdet av ett väl fungerade finansiellt system för Sveriges ekonomiska utveckling. Under 1820- och 30-talen kom därför Agardh att engagera sig för att hitta nya finansieringslösningar för näringslivet i allmänhet och för jordbruket i synnerhet. Han kom därför att engagera sig både i uppbyggnaden av det svenska sparbanksväsendet och ett fungerande hypotekssystem för lantbruket.

År 1835 tillträdde Agardh som biskop i Karlstad och han blev efter detta mer av en konservativ kyrkoman. Han hade dock ett starkt engagemang för den svenska folkskolan och fortsatte även sitt pionjärarbete för att utveckla det lokala finansiella systemet. Hans försök att etablera sig som bruksägare var dock mindre lyckosamma och han tvingades i konkurs. För att kunna betala de uppkomna skulderna ägnade han de sista åren av sitt liv åt ett aktivt författarskap. Han fick då bland annat tillfälle att föra in impulser från det skotska banksystemet till Sverige. I sina skrifter tog han också ställning för kvinnans rätt i samhället och för kvinnors möjlighet att bedriva näringsverksamhet.