Rickard Sandler

Rickard Sandlers politiska karriär började i det socialdemokratiska ungdomsförbundet där han under en tid tillhörde ledningen. År 1911 valdes han in i partistyrelsen - en post som han behöll till 1952. Sandler var också 1912-1916 ledamot av andra kammaren, men valdes 1919 in i första kammaren. I Hjalmar Brantings första ministär 1920 var Sandler konsultativt statsråd och finansminister. Samtidigt var han huvudförfattare till det marxistiskt influerade partiprogram som antogs 1920. Sandler återkom i socialdemokratiska regeringar under mellankrigstiden - 1924-25 som handelsminister, 1925-26 som statsminister och 1932-39 som utrikesminister. Även efter andra världskriget var Sandler politiskt aktiv bland annat som ordförande i utrikesutskottet från 1946 till sin död 1964. Det var också under denna tid (1943-1962) som han innehade ordförandeposten i hypoteksbanken. Vid sidan av sin politiska karriär hade Rickard Sandler ett starkt intresse för folkbildning. Under åren 1905-1926 arbetade han, med flera avbrott, som folkhögskolelärare och han var också en av grundarna till ABF 1912.