Det kan du förvänta dig på räntemarknaden framöver
I slutet av april höjde Riksbanken styrräntan med ytterligare 0,50 procentenheter. Det var väntat utifrån den fortsatt höga kärninflationen i Sverige och redan medtaget i beräkningarna på räntemarknaden. Vi har tittat närmare på hur förväntningarna ser ut framöver och höjningens betydelse för kapitalkostnaderna, investeringsviljan och andra ekonomiska beslut för Landshypoteks jord- och skogsbrukande och gårdsboende medlemmar.
Styrräntans funktion och syfte är att styra dagslåneräntan på marknaden och påverka andra räntor i ekonomin så att inflationsmålet uppnås. I april sjönk inflationen enligt KPIFXE – ett inflationsmått som bortser från ändrade bolåneräntesatser och energiprisutvecklingen – till 8,4 procent på årsbasis, att jämföra med 9,3 procent i februari och 8,9 i mars.* Trots den senaste tidens något positiva inflationstecken, där livsmedelspriserna för första gången sjunkit sedan i november, är den höga kärninflation det främsta skälet till den fortsatta räntehöjningen från Riksbanken.
– Trots att den senaste reporäntehöjningen är den sjätte som Riksbanken aviserat på bara drygt ett år, och två av ledamöterna reserverade sig och röstade för en mindre höjning på 25 punkter denna gång, är sannolikheten stor att det inte kommer att ta stopp här. Däremot tror många att räntehöjningarna snart stannar upp för att landa på en ny mer förutsägbar nivå. Det gör det enklare att lägga fast sina framtidsplaner och planera sina satsningar, konstaterar Stefan Malmström, Landshypoteks affärschef för jord- och skogsutlåningen.
En eller två ytterligare höjningar väntas
Om det blir en sista höjning till 3,75 procent i juni, eller ytterligare en även i september som skulle föra upp styrräntan till 4,0 procent, råder det viss oenighet om bland bankernas ekonomer. Likaså när en första räntesänkning kommer från Riksbanken. Vissa tror redan i slutet av året, medan Riksbanken själva lutar åt andra kvartalet 2024.
– Troligt är att de kommande inflationsutfallen, tillsammans med utvecklingen i den reala ekonomin, är det som framför allt blir avgörande för hur Riksbanken väljer att agera framöver, enligt Stefan.
Noteras kan också att kronan är fortsatt svag, vilket bidrar till inflationstrycket, och den kan försvagas ytterligare om Riksbanken inte följer den Europeiska centralbanken (ECB). ECB har för närvarande satt styrräntan på 3,25 % och den förväntas sannolikt höjas ytterligare under året. Samtidigt kan Riksbanken börja lätta något på de penningpolitiska åtgärderna tidigare då Sverige sannolikt kommer att drabbas av en svagare tillväxt i år, jämfört med många andra länder, på grund av de svenska hushållens relativt sett höga låneskuld och dessutom med kort räntebindningstid. I takt med att både hushåll och företag pressas allt hårdare av hög inflation och stigande räntor är bedömningen att den svenska ekonomin under året kommer in i en svag konjunktur och risk för recession. Sannolikt kommer den svaga konjunkturen att bestå även under 2024 för att sedan vända uppåt igen.
Investeringar ska snabbt kunna räknas hem
För Landshypotek, som verkar i samma samhällsekonomi som andra, har den kraftigt stigande ränteutvecklingen gjort att marknadsförutsättningarna har ändrats. Bland annat har kredittillväxten saktat in när osäkerheten ökat kring vad som är en bra ränta och plånböckerna för många blivit tunnare.
– Effekterna märks på ett förändrat kundbeteende. De investeringar vi nu ser på gårdar och verksamheter runt om i landet handlar framför allt om att kapa energikostnader eller effektiviseringar och förbättringar som kan räknas hem på relativt kort sikt. För mer omfattande och större investeringar är hållningen mer avvaktande, berättar Stefan Malmström och fortsätter:
– De flesta lantbrukare har övervägande gjort sina kalkyler utifrån ett nytt högre ränteläge, och privata skogsägare är generellt relativt lågt belånade. Men på längre sikt riskerar höga kapitalkostnader att bromsa utvecklingen av svenskt jord- och skogsbruk och därmed svensk självhushållning. Därför hoppas jag att räntehöjningarna stannar upp för att landa på en ny mer förutsägbar nivå snart, vilket vi ser tecken på att de kommer göra, säger Stefan Malmström och avslutar med att välkomna dig som önskar uppdatera dig än mer på marknadsläget att ansluta till nästa räntespaningsmöte i Landshypoteks regi den 25 maj, exklusivt för dig som medlem.
Artikeln ingår i det digitala nyhetsbrevet till Landshypoteks medlemmar som distribuerades 16 maj 2023.
* Källa scb.se Konsumentprisindex april 2023
Det högre ränteläget har gett kontosparandet ett uppsving
I ett stigande ränteläge tog Landshypotek redan i höstas täten med att snabbt höja sparräntorna. Sedan dess har inlåningsräntorna höjts flera gånger, varav den senaste, med 0,20 procentenheter, gjordes 15 maj. Ett tryggt sparkonto där pengarna kan förräntas tills de behövs igen efterfrågas av allt fler. Som medlem erbjuds du just nu 3,15 procent i ränta på Sparkonto Jord och Skog och har du intäkter från skogen att placera i deklarationstider är räntan på skogskontot även den nu uppe i 3,15 procent.
*Information om statlig insättningsgaranti. Kontona omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kontohavare har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i Landshypotek Bank med ett belopp om högst 1 050 000 kronor. Utöver detta belopp kan kontohavare enligt lag under vissa förutsättningar få ersättning för vissa insättningar som hänförs till särskilt angivna händelser, t ex försäljning av privatbostad, med högst 5 miljoner kronor. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 7 arbetsdagar från den dag banken försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.