Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 2 2022

Effekterna av kriget i Ukraina, fortsatt regionala covidnedstängningar och höga energipriser fortsätter att prägla även årets andra kvartal. Stigande inflation och räntor har toppat agendorna. Det är en föränderlig omvärld som Landshypotek och kunderna möter.

Tre teman på finansmarknaden under kvartalet

De finansiella marknaderna har präglats av stor osäkerhet under kvartalet. Det har lett till rejäl rörelse uppåt för räntor, nedåt för börser och en massiv ökning av det pris som investerare kräver för att ta på sig risk när de köper obligationer. Den största anledningen till osäkerheten är centralbankernas omsvängning till att agera kraftfullt för att kyla ned inflationen. För Landshypoteks del innebär det att finansieringskostnaden har stigit kraftigt, som en konsekvens av att både den underliggande räntenivån och kreditpåslaget är markant högre.

Centralbankernas omsvängning

Vid årets start var centralbanker ganska överens om att den höga inflationen var övergående och skulle sjunka tillbaka när ekonomierna öppnade upp efter pandemin. Men i USA kom allt tydligare tecken på att inflationen var bredare och mer bestående. Landets centralbank, Fed, började därför signalera att det var dags dra ned på stimulanserna. En första höjning med 0,25 procentenheter levererades i mitten på mars. Därefter följde två ytterligare höjningar under kvartalet: 0,50 procentenheter i april och 0,75 procentenheter i maj.

När kriget mellan Ryssland och Ukraina bröt ut, och energi- och matpriser sköt i höjden, blev det uppenbart
att inflationen skulle fortsätta uppåt, och även centralbankerna i Europa behövde ställa om. I Sverige beslutade Riksbanken om en första höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter i april som följdes upp med en andra höjning med 0,50 procentenheter i juni. Riksbanken har kommunicerat en räntebana som pekar på fortsatta höjningar under 2022 och 2023.

Den Europeiska centralbanken, ECB, gav efter mötet i maj tydliga besked att en första höjning med minst 0,25
procentenheter skulle komma i samband med mötet i juli och därefter ytterligare räntehöjningar i september och oktober.

Förutom räntehöjningar har centralbankerna också beslutat att minska och avsluta sina köp av obligationer.
Under pandemin har centralbanker köpt stora volymer av obligationer och på så vis pressat ner räntor och
kreditpåslag till nivåer där vanliga investerare inte är villiga att köpa dem. När nu centralbankerna kliver bort
som köpare måste nivåerna normaliseras vilket spär på osäkerheten ytterligare i marknaden.

Rekordhög inflation

Det finns flera bakomliggande orsaker som sammantaget har lett fram till den kraftiga och breda prisökningstakten. 

Fortsatta produktions- och leveransstörningar kopplade till nedstängningar och Kinas nolltolerans mot Corona driver fram stigande priser på råvaror och inte minst på energi. Kriget i Ukraina pressar upp priserna på både energi och spannmål. Lägg därtill ett uppdämt konsumtionsbehov efter två år av pandemi.

Höga energi- och bränslepriser gör att produktion och frakter blir dyrare. I kombination med högre råvarupriser pressas företagen och måste flytta över kostnaderna på de färdiga produkterna.
Under pandemin fick hushållens ekonomi skydd av finanspolitiska stimulanser. Därför är sparandet högt
och det finns gott om pengar att spendera och uppdämt behov att konsumera efter lång tid av restriktioner. Än så länge har många hushåll därför förmåga att absorbera de högre priserna.

Vad händer med tillväxten?

Det är tydligt att centralbankerna är inne i en fas präglad av inflationsbekämpning, där mindre vikt läggs vid hur ekonomin utvecklas. Den höga inflationen utmanar hushållens aptit att spendera – mätningar av konsumenternas syn på sin ekonomiska framtid visar på en stor pessimism. Än så länge är nivån på konsumtionen visserligen hög, men den pressas av de högre priserna på mat och energi, två varukategorier som behöver konsumeras oavsett pris. Lägger man sedan på högre räntor är frågan hur efterfrågan
i ekonomin kommer att utvecklas.

Utvecklingen på finansmarknaden är sammanställd av Åke Kjellström  på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks delårsrapport för andra  kvartalet 2022 (pdf).

Läs mer

Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 2 2022

Läs mer
Läs mer

Tre snabba frågor om sparräntan

Läs mer
Läs mer

Fem år med bolån, vilka har valt Landshypotek som sin nya bolånebank?

Läs mer