Du når enkelt vår Kundservice via telefon, chatten, e-post, brev eller Facebook. Vi har öppet vardagar 8.00-17.00.
Vill du nå oss lokalt, välj kontor här till höger.
Har du frågor om bolån till hus? Vänligen kontakta oss på numret ovan.
På Ramstad gård i Värmland är det totalt stressfritt. Både för grisar och människor. Här driver Karl Petter Bergvall och hans familj en kravmärkt gård som producerar gott kött och mycket arbetsglädje.
Grisar vill vara utomhus och böka i jorden. Men långt ifrån alla får ha ett riktigt bra grisliv innan de hamnar på tallriken. Hos Karl Petter och hans familj – sambon Jonna, sonen Viktor och Karl Petters föräldrar – lever grisarna så naturligt som det bara går. Sedan 2010 driver familjen en av Sveriges 24 kravmärkta grisgårdar.
- Under åren har vi märkt att efterfrågan på kött från djur som haft ett gott liv bara ökar och ökar. Det ger oss en bekräftelse på att det nog inte var så dumt att nischa sig, säger Karl Petter på sin breda värmländska och puffar undan en sugga som försöker ge honom en blöt puss.
- De är för goa! Både smågrisarna och suggorna. Men det hör egentligen inte till vanligheterna att jag sitter så här och kelar med dem. Suggorna har vi på gården under längre tid, ett par år. Dem får en ju en lite närmare relation till. Smågrisarna slaktas efter något halvår.
Här, på halvön Värmlandsnäs i Vänern, föder Karl Petter upp cirka 1 850 smågrisar om året. Suggorna brukar vara 85 till antalet.
- Att se hur bra grisarna på en Krav-gård har det i sin vardag ger otroligt mycket tillbaka. Vi känner arbetsglädje av att se dem vara ute, böka runt, springa och rulla sig.
Karl Petters föräldrar byggde stall för suggor och smågrisar i början av 1990-talet. Eftersom de redan då utformade stora boxar med djupa ströbäddar blev inte arbetet med att gå över till Krav-produktion jättestort.
- Vi växlade över precis när detta med ekologiskt och kravmärkt började slå igenom på riktigt. Det känns som om det var rätt tid. Det är så himla roligt, eftersom man hela tiden lär sig nytt. Vi måste vara på tårna och hålla koll på allt som händer inom området. Dessutom får vi många komplimanger för vårt kött. Våra kunder säger att det smakar godare. Jag tror inte att det enbart är psykologiskt. Det säger sig självt att djur som får röra på sig får mer muskler och insprängt fett som gör köttet saftigare.
Grisarna har tillgång till utevistelse året om. På somrarna rör de sig långt ute på betesmarkerna vid gården. De knallar ut för att beta, böka och rulla sig i lera och gräs, och njuter av livet.
Suggorna går tillsammans, nio stycken i varje box, som är 15 gånger 6 meter stor. De har varsin grisningshydda där de föder sina kultingar och pysslar om dem under den första tiden.
- Under hela sin levnadstid går de tillsammans med sina syskon och kompisar i flocken. Det är ett skönt och stressfritt liv för en gris. Både jag och min sambo är enorma djurvänner. För oss är det viktigt att ge djuren på gården ett så bra liv som möjligt.
Sambon Jonna, som till vardags jobbar som polis, är väldigt delaktig i livet på gården. Hon har tre hästar uppstallade på Ramstad gård, och nu även 20 fårtackor, vars huvuduppgift är att beta av de stora gräsytorna.
- Vi har funderingar på att utöka det här med fåren framöver. Just nu har vi dem mest för skojs skull. Det är väl lite mer Jonnas projekt, även om vi båda är väldigt engagerade i allt som händer här hemma.
Att Karl Petter för några år sedan bestämde sig för att ta över gården kom inte som en överraskning för någon.
- Alla vet ju hur engagerad jag varit under alla år, så det var väl inskrivet i stjärnorna, skrattar han.
Att han däremot tog mod till sig att vara med i Bonde söker fru 2007 var kanske mer av en ögonbrynshöjare.
- Vissa åker utomlands och ser sig om innan de rotar sig hemma. Jag var med i tv. Jag tycker det är bra att se sig om lite innan man till exempel tar över en gård på heltid.
Karl Petter hittade inte kärleken i Bonde söker fru, men precis efteråt fick han brev från en tjej från Borlänge som han lade märke till lite extra.
- På den vägen är det. Nu har vi gården, en massa djur och en liten Viktor tillsammans, säger han och skrattar igen på sitt härliga sätt.
En gård med hållbar produktion som följer naturens kretslopp. En så stor del som möjligt av grisarnas foder produceras på gården av grödor som inte är besprutade med kemikaliska bekämpningsmedel. Näringen i djurens gödsel återförs till jorden och blir till gödning för foderväxter. Grisarna ska få tillgång till betesmark under större delen av dygnet under minst en sammanhängande period om fyra månader under sommarhalvåret. I stallet ska grisarna ha tillgång till en torr, ren och dragfri liggplats med strö i riklig mängd.