Lantbruket och klimatet del 1 - Lars-Johan Merin

I reportageserien "Lantbruket och klimatet" möter vi lantbrukare runt om i landet för att prata om hållbarhet och vad det innebär för dem. I den första delen i serien, möter vi lantbrukaren Lars-Johan Merin för ett samtal om lantbrukarens beroende av väder och vind.

Förändringar i klimatet är en faktor som kommer att påverka många företagare i framtiden, inte minst lantbrukarna som ständigt är beroende av väder och vind. Lars-Johan Merin, som har varit lantbrukare i drygt 30 år, berättar hur de redan märks av och vilken betydelse ändrade klimatförhållanden kan få framöver. Följ med på ett besök på Oppegården.

På Oppegården strax öster om Fellingsbro i Västmanland bor Lars-Johan Merin tillsammans med sin fru Elisabeth. Men Oppegården är mycket mer än bara deras hem, här driver Lars-Johan och Elisabeth sitt företag som det utvecklat tillsammans sedan de köpte sin första gård 1992. Gården har gått i arv sedan Lars-Johans farfar köpte den 1919.

En gård i ständig utveckling

Sedan köpet har det hänt en hel del på gården. Företaget som de driver har vid ett flertal tillfällen bytt driftsinriktning där nötkött, slaktgrisproduktion och hästavel har varit del av verksamheten under perioder. I takt med att mark har köpts till och hus har styckats av har de sedan 15 år tillbaka satsat fullt ut på att vara en ren skog- och växtodlingsgård. Något som de har blandade känslor inför. Lars-Johan poängterar att ”en gård ska ha djur” men djur tar också mycket tid och energi framför allt när det inte alltid går som man vill och marknadsförutsättningarna inte är optimala. Idag är det hunden Thea som fyller gården med lite djurliv för att inte tala om gässen som de har en ständig kamp emot på åkrarna.

Skadetrycket från vilda djur har ökat markant de senaste åren på gården. Än så länge har de lyckligtvis inga större problem med vildsvin, vilket många andra lantbrukare har.

Det är slutet av 2020 när vi besöker Oppegården och Lars-Johan kan konstatera att det har varit riktigt bra skördeår de senaste två åren.

- Några mindre frostskador under våren påverkade skördenivåerna något men på det stora hela har det varit riktigt bra. Vi har fått tillräckligt med nederbörd under försommaren när grödorna är som mest känsliga vilket inte alltid är fallet, säger Lars-Johan.

2018 är ett år som utmärker sig för många lantbrukare som ett riktigt dåligt växtodlingsår på grund av torkan. 

- Man ska dock ha med sig att sådana år har vi alltid haft och de kommer att komma även i framtiden. Vi fick knappt 300 mm regn under 2018 och året innan 340 mm samtidigt som skördenivåerna var betydligt högre 2017 jämfört med 2018. Det är tajmingen för när nederbörden kommer som är central, men även förutsättningarna på gården. Har du en jord som mår bra klarar den även lite tuffare förhållanden, säger Lars-Johan.

Under åren som lantbrukare har Lars-Johan arbetat mycket med jordkvaliteten på sin gård. Gårdens lerjordar är en stor tillgång men kräver också en del anpassningar. De är känsliga för tunga maskiner vilket blir extra utmanande när det blir alltför blött då jorden inte håller. Jorden blir extra känslig om det inte kommer frost under vintern, vilket kan bli en utmaning om klimatet förändras i framtiden. Men det torra året 2018 hade en stor fördel. Torkan med dess sprickor i jorden förbättrade strukturen radikalt vilket resulterat i två efterföljande bra skördar.

Nederbördsnivåerna har varierat över tid

När Lars-Johans pappa brukade marken på gården hade de stora problem med nederbördsmängden under första halvan av 1960-talet. Det var väldigt blött och marken bar helt enkelt inte. På södra delen av gården rinner Arbogaån som under vissa av åren svämmade över vilket gjorde att åkern nästan blev helt obrukbar.

Under 1970- och 1980-talet var det trots de blöta vårarna oftast försommartorrt vilket även det var utmanande. Tack vare lerjordarna klarade dock sig grödorna oftast trots de något extrema förhållandena. Lars-Johan berättar att det inte längre är försommartorrt i trakten och att det nu för tiden oftast kommer tillräckligt med nederbörd så att grödorna kommer igång ordentligt under försommaren.

- Jag har under mina dryga 30 år som lantbrukare snarare förlorat skördar på grund av för mycket regn än för lite, säger Lars-Johan.

På grund av det så har de aktivt och strukturerat arbetat med dränering på åkermarkerna. På 1990-talet när han började var intervallerna 16-18 meter men nu kör de snarare 10 meters intervaller för att kunna forsla bort tillräckligt mycket nederbörd vid plötsliga skyfall.

- Även om kostnaderna har ökat för dränering så är det en nödvändighet för min verksamhet och inget jag skulle göra avkall på. Det är grundläggande för att ha de bästa förutsättningarna och minimerar riskerna med att vara växtodlare enligt mig, berättar Lars-Johan.

Lars-Johan berättar att vi generellt har ett underskott på dränering av jordbruksmark i Sverige. Anledningen är troligtvis den kostnadsökning och den svaga lönsamhet i jordbruket generellt som är orsaken. Avbetalningen på dräneringen måste ses långsiktigt. Han tillägger dock att de på Oppegården definitivt kan se effekten av deras gedigna dräneringsarbete, vilket är en bidragande orsak till skördenivåerna. Dessutom så är han övertygad om att det höjt värdet på markerna.

- Det gäller att hålla blicken långt bort i horisonten för att se möjligheterna och vinsterna i ett längre perspektiv, tillägger Lars-Johan.    

Dagens drift på Oppegården

Idag brukas 700 hektar på gården där majoriteten höstsås. Den främsta anledningen till höstsådd är att vara på den säkra sidan och att stävja torka och brist på nederbörd genom att ha etablerade grödor när våren kommer. Till våren 2021 har de 250 hektar som ska vårsås och då blir det i huvudsak havre. Växtföljden planeras utifrån markförhållandena, risk och vad som ger bäst avkastning. Lars-Johan är noggrann med att sprida risken men att vikta satsningarna mot det som går att tjäna pengar på.

- Att odla maltkorn ett år när det inte är någon fotboll resulterar i dåliga priser och därmed en låg avkastning jämfört med ett annat år då marknadsförutsättningarna är något helt annat, säger Lars-Johan.   

Skördenivåerna har successivt ökat på gården och i år nådde de en drömgräns när de kunde ta över 10 ton vete per hektar på några av fälten. Det som har påverkat skördenivåerna är en kombination av flera olika delar: odlingsmetoder, teknik, maskiner, gödsling och jordkvalitet.

Foto inför artikel om klimatpåverkan på gårdsnivå på gård utanför Fellingsbro.
Martin Kihlberg, Chefsjurist och hållbarhetschef på Landshypotek Bank i samtal med Lars-Johan Merin på Oppegården. 

Det stora orosmolnet för att kunna ta riktigt höga skördar är skyfall. Kraftiga nederbördsmängder innebär också svårighet att komma ut på fälten på våren med maskinerna. De större och tyngre maskinerna som utvecklas är en stor utmaning. På gården försöker de dels köra med så lätta maskiner som möjligt, dels köra så lite som möjligt utan att för den sakens skull göra avkall på skördenivåerna. Drömmen vore små autonoma maskiner, för att minska på markpackningen.

- Med den lerhalt vi har på våra marker är den väldigt känslig, framför allt under våren. Det är ytterligare en stor anledning till att vi höstsår så pass stor andel av arealerna, berättar Lars-Johan.

Lars-Johan har även under perioder köpt åkermark som kommit ut till försäljning som har varit i relativt dåligt skick och påbörjat åtgärder för att höja kvaliteteten över tid, vilket de nu ser resultat av.

”Väder i all ära men det är tajming som är utmaningen”

Skulle klimatet bli så pass mycket varmare att det inte skulle bli frost på markerna under vinterhalvåret skulle det påverka markstrukturen till det negativa. Jorden skulle då inte kunna förse växten med det vatten som den behöver genom att markstrukturen förstörs.

- Väder i all ära men det är framför allt tajming som är den stora utmaningen, men även charmen med växtodling. Varför 2018 sticker ut är inte bara för att det inte kom några mängder regn utan just för att det kom för tidigt och inte under växtsäsongen. Dessutom var det väldigt höga temperaturer under långa perioder under sommaren vilket påverkar avdunstningen väldigt mycket, vilket i sin tur stressar grödorna (och lantbrukaren!), säger Lars-Johan.

Ett förändrat klimat kräver anpassningar

Lars-Johan tror att bevattning är något som kan komma att blir aktuellt för lantbrukare. Om vi framöver skulle få liknande somrar som 2018 oftare i och med ett förändrat och varmare klimat, då är det en verklig risk som vi kan räkna på och därmed även hantera.

Ett förändrat klimat kommer inte bara att få en negativ påverkan på lantbruket. På Oppegården kan de redan se att de något längre växtsäsongerna som ett resultat av ett varmare klimat resulterar i ett högre skördeutfall. 

- Vi kan se att klimatzonerna klättrar norrut. I år kunde vi till exempel se att de högsta medelrapsskördarna i Sverige togs i södra Dalarna vilket i princip är första gången någonsin. Det har alltid varit Skåne som tagit de högsta skördarna. Utan att spekulera för mycket är det mycket möjligt att klimatförändringarna kommer att påverka markpriserna på åkermark när avkastningsnivåerna ökar även längre upp i Sverige och förutsättningarna för fler grödor blir möjlig, säger Lars-Johan.

Lars-Johan uppskattar att det finns drygt 600 tusen hektar som idag inte brukas för att förhållanden inte är de bästa. Men skulle ett förändrat klimat skapa andra förutsättningar finns det stora möjligheter att öka den totala biomassan i Sverige väldigt mycket.

- Det finns en stor potential att odla mer längre norrut. Vi får se vad nästa generation kan göra av den möjligheten, avslutar Lars-Johan.

Varför är klimatet intressant för banken och våra kunder?

Klimatet i allmänhet och dess påverkan på lantbruket och skogsbruket i synnerhet är för oss självklart att följa. Ett förändrat klimat påverkar direkt våra kunder idag och kommer troligtvis få ännu större påverkan på lantbruket i framtiden. Tillsammans med våra kunder kommer vi att behöva anpassa oss efter förändrade förhållanden i vår omvärld och vi vill därför lyfta fram samtalet och frågorna kring det. Detta för att bidra till att kunna göra aktiva och medvetna val på gårdar runt om i Sverige - och där tycker vi att vi som bank har en viktigt roll att spela. Vi är vana vid att beräkna risk och delar gärna den kunskapen med flera. Som finansiell aktör är vi en del av den finansiella marknaden som just nu genomgår en stor strukturell förändring när det gäller klimat- och hållbarhetsfrågor. Kapital kan möjliggöra förändring och hjälpa företag att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet. 

I en serie i flera delar möter vi lantbrukare runt om i Sverige och samtalar om klimatet och dess påverkan på lantbruket – idag och i framtiden. 

Läs mer

"Vi borde producera mer mat i Sverige"

Läs mer
Läs mer

"Hållbarhet för mig är att bruka jord och skog och ta ansvar för hela landets utveckling"

Läs mer
Läs mer

Svenskt jord- och skogsbruk står sig väl i en klimatkontext

Läs mer