Hur ser framtiden ut för den svenska matproduktionen? 

Enligt siffror från Naturvårdsverket orsakar en svensk i genomsnitt utsläpp på 9 ton koldioxidekvivalenter varje år, varav 1,5 ton kommer från konsumtion av mat. En stor del av utsläppen orsakas av livsmedelsproduktion utomlands då vi importerar ungefär varannan tugga. Importerat nötkött och ost är de livsmedel som driver de flesta utsläppen då det är energikrävande och på sina platser bidrar till avskogning.

Det är svårt att säga om svenska livsmedel generellt sett har en lägre klimatpåverkan då det saknas data och variationen mellan olika produktionsmetoder är väldigt stor. Men om maten produceras i Sverige är möjligheten att klimatpåverkan från transporter och energin är betydligt mindre.​

Transporter och elproduktion 

Två faktorer som gör att svensk matproduktion har möjlighet till lägre klimatpåverkan (SLU, 2023): ​

• Mat som produceras närmare slutkonsument ger lägre klimatavtryck från transporter
• Sveriges elproduktion har mycket lägre klimatavtryck jämfört med andra länder (tack vare stor andel vattenkraft) ​

Att ha en inhemsk livsmedelsproduktion har även andra värden – det ger Sverige en livsmedelsberedskap, skapar möjlighet för en levande landsbygd och ökar möjligheten att påverka produktionen till det bättre då rådigheten blir större.​ 

Bättre djurvälfärd (på grund av striktare regler jämfört med andra länder), öppna landskap och en varierad natur med en rik biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster är andra värden som kommer med en svensk livsmedelsproduktion.​

Matproduktion i ett förändrat klimat​

Vi blir fler människor på jorden och välståndet växer vilket kommer att öka behovet av mer mat. Under senare delen av 2030-talet kommer vi att passera 9 miljarder människor på jorden, samtidigt som fler når högre inkomstnivåer, och med det ändrade kostvanor och preferenser. ​

Hur kommer klimatförändringarna påverka förutsättningarna för matproduktion i Sverige och i resten av världen? Vi vet att klimatförändringarna kommer att påverka hela samhället. Variationerna i nederbörd mellan år och decennier bedöms bli större än variationerna i temperatur. Nederbörden kommer att öka i större delen av landet under höst, vinter och vår samtidigt som somrarna kommer att bli varmare och torrare (särskilt i de södra delarna av landet).​

Inte enbart negativa effekter

Klimatförändringarna kommer inte nödvändigtvis med enbart negativa effekter för ett land som Sverige. Effekterna av ett varmare klimat kommer att påverka odlingsförutsättningarna i Sverige positivt på grund av en högre avkastning genom en längre växtsäsong och temperaturzoner som rör sig norrut. ​

Sverige kommer relativt andra länder att gynnas av ett varmare klimat ur ett livmedelsproduktionsperspektiv. Förutsättningarna på andra platser i världen kommer drastiskt att försämras vilket gör att mer livsmedel kommer att behöva produceras i de länder som får bättre förutsättningar. ​

Ökade angrepp av skadedjur

Samtidigt kommer de mildare vintrarna att öka angrepp från skadedjur och smittbärare och blötare vintrar ger större risker för översvämningar. De stigande havsnivåerna kommer att påverka de södra delarna av landet, framför allt Skåne och Halland, och det kan bli problem med kusterosion. Resterande delar av landet räddas av den pågående landhöjningen som pågått sedan den senaste istiden. ​

Antal dagar med kraftig nederbörd kommer att öka under året (höst, vinter och vår) i större delar av landet. Avrinningen ökar och höga flöden i vattendrag kommer att öka.​

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) listar fyra primära sätt att minska utsläppen av växthusgaser från maten: ​

• Öka produktiviteten, det vill säga att producera mer mat med mindre insatser (till exempel energi och mineralgödsel) ​
• Utveckla och tillämpa tekniska lösningar som minskar utsläppen, till exempel teknik för att minska utsläppen från gödsellager ​
• Förändra hur vi äter, till en kost som framför allt innehåller mindre animaliska produkter ​
• Minskat svinn i alla led – svinn innebär att mat produceras och utsläpp genereras helt i onödan ​