Midsommartraditioner i dåtidens bondemiljö

Både midsommar och midsommarstången har sitt historiska ursprung i firandet av vårens spirande växtlighet. I bondesamhället innebar midsommar ett välbehövligt avbrott i arbetsåret, medan själva midsommarnatten ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen.

Midsommar är en traditionsrik högtid, då vi gärna värnar om urgamla seder. Men hur har de uppkommit och förändrats genom åren?

Midsommarstången, en av midsommarens främsta symboler, kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. Ibland benämns den också som majstång, eftersom den restes i samband med förstamajfirandet. I Sverige flyttades traditionen till midsommar då vårt kallare klimat gör att löven till smyckningen inte har hunnit slå ut i maj. Utseendet kunde variera. Det var först under 1800-talets första hälft som midsommarstängerna fick den utformning som vi vanligen ser idag: en påle med en tvärslå, prydd med två lövade ringar. Men det finns fortfarande variationer i olika delar av Sverige.

En vanlig uppfattning är att dansen kring stången är rester av en forntida fruktbarhetsfest till sommarsolståndets ära. Men vi vet faktiskt inte så mycket om den tidens midsommarfirande. Troligt är att sommarsolståndet firades på något sätt, och att gissa att högtiden hade med fruktbarhet att göra ligger nära till hands.

Puts, fej och utsmyckning

I svenskt folkminnesmaterial finns berättat hur midsommarfirandet gick till i dåtidens bondemiljö. I många bondesamhällen restes midsommarstången tillsammans och sen roade man sig med dans och lekar omkring den. Men innan dess skulle huset städas. Golven sopades rena och skurades, textilier skulle vädras, spisen strykas och gårdsplanen göras fin. Sedan smyckade man med blommor och löv från björk eller andra träd, både inomhus och utomhus. Utanför dörren ställdes lövruskor; sådana sattes sedan gammalt även ut i åkern.
Festplatserna lövades också, liksom de vagnar eller båtar i vilka man färdades dit. I städerna hölls lövmarknader strax före midsommar, där bönderna från landsbygden sålde lövruskor.

Lekinslagen, som hör många midsommarfiranden till, växte sig sedan allt starkare under 1900-talet. Melodin till ’Små grodorna’ dök exempelvis upp för första gången i en sångbok på 1920-talet. Troligen härrör den från Nääs kursgård utanför Göteborg, där man för att bevara bondesamhällets kultur lärde ut både slöjd och lekar. 

Växtligheten tillskrevs särskilda magiska krafter

Spådomar och varsel var vanliga. Växtligheten sades ha särskilda magiska krafter och de övernaturliga väsendena ansågs vara mycket aktiva just under midsommaraftonen. Därför lämpade sig midsommarnatten extra väl för att samla läkande växter, men också för att spå in i framtiden. Att rulla sig utan kläder i midsommardaggen ansågs också vara stärkande för hälsan, liksom att spara en krans för julbadet. Midsommar var också kärlekens högtid - och ville man veta vem man skulle leva med var detta rätt tidpunkt. Ett sätt att sia om framtiden, som fortfarande lever kvar, är att lägga sju eller nio sorters blommor under huvudkudden på midsommarnatten.

Midsommarens kalasmat

Maten skulle såklart vara extra festlig. Vad som serverades varierade beroende på var i landet man bodde - och tillgången på olika livsmedel. I Nordiska museets uppteckningar nämns ofta fisk, men även kött och fläsk. Vitgröt och filbunke hörde också till kalasmaten. Vitgröt var ett namn för den finare gröt som man ofta åt vid festligheter. Den kokades på mjölk, istället för vatten, och med vetemjöl eller korngryn och i senare tid risgryn.
Dagens vanliga standarmeny - med sill, färskpotatis och jordgubbar med grädde - har vuxit fram först under 1900-talet.

En ätlig spådomsmetod var också att stoppa i sig något väldigt salt – exempelvis saltad sill, strömming eller så kallad drömgröt som kokades på mjöl, vatten och salt. Sedan gick man och la sig utan att dricka. Den blivande maken (eller makan) skulle då uppenbara sig i drömmen och erbjuda den sovande något att släcka törsten med. Drycken kunde också säga något om hur det gemensamma livet skulle bli; rikt eller fattigt.

Oavsett hur du väljer att spendera midsommar - på tradionellt sätt eller på ditt alldeles egna vis - önskar vi dig en fin helg!

 

Källor: 
Populär Historia
Nordiska museet

Varför välja Landshypotek?

  • Lång erfarenhet. Vi har finansierat svenskt lantbruk i snart 200 år och har stor förståelse för vardagen på såväl stora som små lantbruksfastigheter.
  • Stort nätverk. Vi har ett stort nätverk i branschen och kan tillsammans med dem hjälpa dig och ge dig svar på dina frågor.
  • Inget helkundskrav. Det är enkelt att flytta sitt fastighetslån till oss. För dig som bor i villa har vi även konkurrenskraftiga bolån.

Bli kund

Läs mer

Att tänka på, när du ska köpa fritidshus

Läs mer
Läs mer

Fastighetsmäklaren tipsar inför gårdsköpet

Läs mer
Läs mer

Lär känna Landshypotek Bank

Läs mer