Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 1 2023
Många jord- och skogsbrukare hade ett fint 2022, men riskerna i företagandet har ökat med den stigande kostnadsnivån. Möjligheterna ökar samtidigt med behovet av livsmedel globalt och intresset för svenskt lantbruk. Inom skogen är virkespriserna på en relativt hög nivå och bedöms som rätt stabila. Med minskat byggande finns risk för fallande priser, men samtidigt går exporten bra.
Högre livsmedelspriser förändrar efterfrågan på jordbruksprodukter
De kraftigt stigande kostnaderna inom jordbruket, som började redan sommaren 2021, fick större genomslag
i livsmedelspriserna i flera länder under slutet av 2022 och början av 2023. Sverige utgör inget undantag.
Priserna hos konsument, där även kronkursen har stor påverkan på importen, har nu i princip slagit igenom fullt ut och på i stort sett alla matvaror. Det har lett till att den publika debatten numera, och allt som oftast, fokuserar på de mer basala behoven, som mat.
Högre priser har påverkat konsumenters inköp. Det gäller både vad och hur mycket man köper. Efterfrågan
på ekologiska livsmedel minskar, liksom konsumtionen av grönsaker och kött, vilka är upplevda premiumprodukter där billigare alternativ finns. En följd av detta är att jordbrukets avsalupriser, som höjdes markant under 2022, nu hamnar under prispress. Inom animaliesektorn har det genomsnittliga priset på mjölk sänkts under de senaste 3 månaderna, men ligger alltjämt på en högre nivå både jämfört med för ett år sedan och genomsnittet för de föregående fem åren. Kött är mer stabilt till följd av färre djur inom EU och ett produktionsunderskott i Sverige.
Lägre efterfrågan på kött och andra animaliska produkter pressar också priset på spannmål och oljeväxter. I
slutet av mars kom besked om att avtalet kring exportkorridor för spannmål och oljeväxter från Ukraina förlängs, vilket även har bidragit till prisnedgången. Lägre priser på energi och gödsel har också påverkat utvecklingen. Lagersituationen globalt bedöms fortsatt vara begränsad i historisk jämförelse, men har förbättrats något under de senaste månaderna, vilket förstärker den nedåtgående pristrenden. Detta kan dock snabbt förändras om den globala balansen påverkas av väder eller logistikutmaningar.
Ökat behov av rörelsekapital
Lägre avsalupriser och fortsatt höga kostnader innebär utmaningar för jordbrukarna. Mycket av de insatsvaror som behövs för växtodlingssäsongen och fodret till djuren finns som ingående lager med ett inköpsvärde satt under 2022. Det gör att behovet av rörelsekapital ökar och därmed risknivån i verksamheten. Ett år med svag skörd blir därmed mycket dyrare för jordbrukaren. Många kan ändå se tillbaka på ett par år med relativt bra resultat, vilket har gjort att investeringar i maskiner, markanläggningar och byggnader i hög grad har kunnat egenfinansieras. Man står relativt väl rustade, men större utmaningar förväntas märkas tydligare senare under 2023 och 2024. Investeringsviljan faller då det är svårt att räkna på investeringar i nuläget. På sikt är detta en stor risk då det behövs löpande reinvesteringar i branschen.
Skogen står relativt stadigt i en skakig omvärld
Med högre räntor och sämre konjunktur sker en avmattning i efterfrågan på trä och papper globalt. Svag krona, minskat utbud från Ryssland och Centraleuropa bidrar ändå till att skogsprodukter från Sverige tar marknadsandelar. Detta gör att efterfrågan på timmer och massaved är förhållandevis god. Kostnaderna för avverkning och skogsvårdsåtgärder har stigit, men nettot för skogsägarna är ändå relativt bra. Skogsindustrin har en relativt låg andel importerade insatsvaror och ett visst stöd av en svag kronkurs varför den står sig väl internationellt.
De gröna näringarna på den politiska agendan
Det är ett stort fokus på skogen inom EU där en ökad kolinlagring i skogen vill åstadkommas, samtidigt som den biologiska mångfalden främjas. EU har antagit ett omfattande regleringspaket som ställer krav på en ökning av Sveriges kolsänka i skogen till 2030. EU har sett över reglerna för användning av biobränslen och har antagit en avskogningsförordning som ställer höga krav på spårbarhet av avverkat virke. Förhandlingar pågår om bindande mål för restaurering av natur för att främja biologisk mångfald. Genomförandet av EU:s taxonomiregelverk avseende skogsbruket pågår. Det omfattande regleringspaketet kan leda till minskad avverkning och avsättning av produktiv skogsmark till skydd för den biologiska mångfalden.
Under kvartalet presenterade regeringen att man påbörjat ett arbete med en livsmedelsstrategi 2.0 för Sverige. Pandemin, kriget i Ukraina, sårbarhet i logistikflöden och torkan 2018 har bidragit till att regeringen vill uppdatera den tidigare livsmedelsstrategin och främja ökad livsmedelsproduktion. Regeringen har också instiftat ett näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap. I den gruppen ingår lantbruket representerat av LRF. Landshypotek anser att det är positivt att man politiskt tydligare lyfter fram de gröna näringarnas betydelse för det civila försvaret och satsningarna för att främja en robust livsmedelsförsörjning. Vi förväntar oss att det också innebär att man ger företagen inom de gröna näringarna långsiktiga tydliga och konkurrensneutrala spelregler, samt också är uppmärksam på den betydelse landets jord- och skogsbruk har för att nå miljö- och klimatmål där den gröna näringen är del av lösningen.
Många åtgärder för att hantera ökade risker
Företagare inom de gröna näringarna är väl medvetna om de risker som finns med det makroekonomiska läget och hur det kan påverka deras verksamheter. Landshypotek ser att lantbrukarna tar sig an utmaningarna på flera och även nya sätt. Investeringarna sätts på vänt. Fler och nya samarbeten sker. Olika strategier för inköp, försäljning och lagring utvärderas. Stort fokus finns på effektiviseringar och produktivitet. Trots stigande räntor i en kapitalintensiv näring innebär en större produktionsnedgång större risker – som vi tidigare såg även under exempelvis torkåret 2018. I startgroparna för vårbruket läggs stor prioritet för att ge grödorna goda förutsättningar för en bra skörd. Det förtjänar att lyftas fram att det viktigaste 2023 är en god skörd, det påverkar näringen mest på kort sikt då risknivån ökat dramatiskt.
Omvärldsspaningen är gjord av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank i samarbete med bankens kundansvariga med särskild branschkunskap inom olika näringsgrenar och publiceras även i Landshypotek Banks delårsrapport för första kvartalet 2023 (pdf).
