Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 3 2023

Lönsamheten generellt inom jordbruket är under tryck. Inflation på insatsvaror kombinerat med svag kronkurs
samt att den stigande räntan nu får fullt genomslag kommer påverka företagens resultat. Adderar man årets skörd ger detta en påverkan på resultatnivån. Det goda året 2022 behövs nu för att överbrygga den likviditetspress som kan uppstå i en del företag.

Sämre skörd pressar likviditeten

Skörden visar en sämre volym och kvalitet än normalt i stora delar av landet. En lägre andel av spannmålen håller kvalitet för kvarnvara, vilket resulterar i lägre pris. Särskilda utmaningar har växtodlare mött lokalt i Mälardalen och Örebro län. Lokala bekymmer har även potatisodlare i södra Sverige haft. Försenad skörd och vattenmättade jordar har försvårat höstsådden.

Marknadspriserna på spannmål och oljeväxter har en nedåtgående trend till följd av ökad konkurrens globalt. Efterfrågan minskar också med något lägre animalieproduktion globalt. Konsumenten väljer allt mer efter plånbok, vilket till viss del drabbar svenska livsmedel. I historisk jämförelse är priserna dock fortsatt höga men det är även kostnaderna avseende såväl insatsmedel som kapitalkostnader.

Fodertillgången tryggad

Låg spannmålsskörd innebär att enskilda jordbrukare med djur kan få underskott på spannmål för foder till sina djur. Totalt i landet bedöms dock tillgången vara tryggad. Den torka som rådde under försommaren gjorde att det fanns en oro för brist på ensilage med risk för ökad slakt av nötkreatur. De rikliga regnen gjorde att återväxten på vallarna var god och har volymmässigt kunnat kompensera en låg förstaskörd. Därför har försommarens farhågor kunnat undvikas.

Avräkningspriserna för mjölk har varit stabilt de senaste månaderna, efter att de föll under första halvåret och är nu tillbaka på en nivå som i inledningen av 2022. Kostnaderna har dock inte fallit tillbaka i samma utsträckning. Produktionen i Sverige fortsätter att öka. Förändringen är större än normalt och beror bland annat på att fler går från ekologisk till konventionell produktion.

En svagare köpkraft hos konsumenter har lett till lägre efterfrågan på kött. Trots det har priset på nötkött varit stabilt. Bidragande är ett underskott på den svenska marknaden, lägre importkonkurrens med den svagare kronan och minskad produktion inom EU. Kassaflödet har påverkats positivt av sänkta priser på foder under de senaste månaderna. Liknande situation har grisproduktionen.

Utbrott av afrikansk svinpest i Sverige

I september konstaterades det första fallet av afrikansk svinpest lokalt bland vildsvin i Sverige. Det mycket smittsamma viruset har funnits i Europa under ett par år. Utbrottet innebär bland annat stärkt arbete kring biosäkerhet och begränsningar för verksamheter i restriktionsområden. Det har även lett till att export av biprodukter till några länder har strypts. Enskilda företagare har drabbats och för grisnäringen så påverkar utbrottet möjligheterna, åtminstone på kort sikt, men banken har bedömt att samlat är påverkan på banken marginell.

God konjunktur för skogsägare

Skogsägarna möter en god efterfrågan på timmer, massaved och flis där priserna har höjts under de senaste månaderna. Detta sker trots en svagare konjunktur och minskat byggande. Låga lager i Sverige, minskat utbud från Ryssland, Centraleuropa och Nordamerika i kombination med svag krona håller uppe priserna och där svensk råvara tar andelar på den globala marknaden. Prisbilden på energived har ökat kraftigt vilket bidrar till ökat rotnetto drivet av lokala värmeverk.

Den blöta och svala sommaren har dämpat svärmningarna och skadorna av granbarkborre. Samtidigt har det lett till skador på skogsbilvägar och andra mindre vägnät i delar av Svealand och södra Norrland. Ovädret Hans medförde också omfattande stormfälld skog i Västerbottens inland.

I LRF:s Grönt Näringslivsindex speglas den positiva stämningen bland skogsägare med ett mycket starkt
värde för indexet.

Låg investeringstakt

Att den besvärliga skörden har varit utmanande för lantbrukarna speglades i LRF:s Gröna Näringslivsindex som visar på en viss försämring. Den förklaras främst av en mer negativ syn inom växtodling och animalieproduktionen. En sämre konjunktur bekräftas även i Landshypoteks senaste Lantbrukspanel som visade att sju av tio hade en positiv känsla som lantbrukare. Andelen som sa att de hade en positiv känsla var den lägsta sedan våren 2018 och något lägre än hösten efter torkan 2018.

Svaga skördar, högre kostnader och högre risker gör att investeringsaktiviteten är relativt låg. Högre ränta och en större andel med rörlig ränta bidrar också till att lantbrukare avvaktar längre innan man fattar investeringsbeslut. Fortsatt görs köp av intilliggande fastigheter, även om det är färre objekt som kommer ut. Däremot är man mer försiktig med att investera i byggnader under rådande läge. Prioriterade investeringar är lösningar som leder till effektiviseringar, som till exempel att minska energiförbrukningen. Fler väljer också att göra extraamorteringar som en del i att säkerställa en optimal finansieringskostnad. Den låga investeringstakten är ett hot på sikt då reinvesteringar behövs för att vidmakthålla nuvarande produktion. Priserna på lantbruksmark sjunker något, medans priserna på skogsmark fortfarande hålls uppe.

Lantbruksföretagare har mött utmaningar förr. Alla utmanas av det ekonomiska läget och enskilda företagare särskilt. De gröna näringarna vilar på många livskraftiga företagare som kan få ett utmanande år, men som har alla möjligheter att med omprioriteringar och fokusering klara ut det och fortsätta vara livskraftiga. Däremot sker alltid en fortsatt strukturrationalisering, som tar ytterligare fart i ekonomiskt tuffa tider

Omvärldsspaningen är gjord av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank i samarbete med bankens kundansvariga med särskild branschkunskap inom olika näringsgrenar och publiceras även i Landshypotek Banks delårsrapport för tredje kvartalet 2023 (pdf).