Utvecklingen på finansmarknaden 2020

Finansmarknaderna 2020 har framförallt handlat om tre saker; coronapandemin, centralbankernas massiva stödåtgärder och hoppet om ett vaccin.

 Initialt såg vi stora och snabba börsnedgångar. Centralbankernas likviditetsstödjande
åtgärder har haft en positiv effekt på börserna och kreditspreadar har sjunkit till lägre nivåer än innan
pandemins utbrott. Börsnedgångarna följdes av stark återhämtning under våren och sommaren, för att framåt slutet av året nå nya rekordnivåer.

Utöver pandemin har marknaden haft två orosmoln – osäkerheten kring Brexit och ett amerikanskt stimulanspaket. Under julhelgen kom båda dessa i mål. Storbritannien lämnade EU med avtal och USA har ett stimulanspaket på plats. Utmaningar på arbetsmarknaden har synts í både USA och Europa. Makrobilden i Sverige har varit starkare än i omvärlden med en stark arbetsmarknad, starka inköpschefsindex och stigande huspriser.

Tufft i USA

I USA sjönk arbetsmarknaden kraftigt vid pandemins utbrott med nedstängningar. I takt med att ekonomin
öppnade upp igen under andra och tredje kvartalet förbättrades den amerikanska arbetsmarknaden. I slutet
av året såg vi åter en försvaning av arbetsmarknaden på grund av den tilltagande virusspridningen med nya
nedstängningar. Trots minskad arbetslöshet i december så skapades det betydligt färre nya jobb än väntat, vilket visar att återhämtningen i den amerikanska ekonomin tar längre tid än många trott.

Något mer positivt i Europa

Nedstängningen har även haft stor påverkan på utvecklingen av Europas ekonomi. Särskilt tjänstesektorn har
drabbats hårt. Redan i juni kunde det ändå ses tydliga tecken på återhämtning i delar av ekonomin. I takt med
att smittspridningen tog ny fart mot slutet året föll aktiviteten igen. Industriproduktion och detaljhandel har stått relativt stadigt. Hoppet om att en utrullning av vaccinet ska stärka ekonomin har lyft framtidstron. Men det är fortsatt deflation i Europa med KPI i december på -0,3 procent på årsbasis. 

Den Europeiska Centralbanken har vidtagit kraftfulla åtgärder. Banken har bland annat infört ett obligationsköpsprogram som ska vara aktivt till coronakrisen är över. Även om ECB lämnat styrräntorna orörda under året indikeras att räntesänkningar framöver inte kan uteslutas om det skulle visa sig nödvändigt.

Bättre i Sverige

När pandemin bröt ut drabbades även Sverige av sjunkande ekonomisk aktivitet, fallande konjunktur samt stigande arbetslöshet. Men redan i juni började återhämtningen synas i inköpschefsindexen, detaljhandeln
och en stigande konjunkturbarometer. Den positiva trenden fortsatte under andra halvåret. Året avslutades
starkt med inköpschefsindex för december på 64,9 för tillverkningsindustrin och 56,6 för tjänstesektorn.
Samtidigt som vissa branscher även i Sverige, särskilt inom restaurang- och besöksnäring, drabbats hårt av
skärpta restriktionerna för minskad smittspridning, har det hittills inte synts några breda effekter på samhällsekonomin i stort.

Bostadsmarknaden har stått stadigt. Mätt i årstakt ökade villapriser med tvåsiffriga belopp medan bostadsrätter ligger 7 procent högre. Regeringen har levererat stödpaket med likviditetsstöd åt företag och åtgärder för att mildra effekterna på arbetsmarknaden. Finansinspektionen har gentemot bankerna slopat det kontracykliska buffertkravet, accepterat avsteg från kravet på likviditetstäckning, gjort avsteg från amorteringskravet och skjutit kommande regelverk på framtiden.

Riksbanken har genomfört en rad åtgärder. Ramen för obligationsköp har utökats både i volym, löptid och till att inkludera företagsobligationer. Vidare har Riksbanken erbjudit lån till bankerna för vidareutlåning till företag. Prognosen från Riksbanken är en oförändrad reporänta på noll till slutet av 2023, men dörren är inte helt stängd för räntesänkningar. Riksbanken och övriga centralbankers likviditetsstödjande åtgärder har haft stor effekt på Stibor, det vill säga räntan mellan bankerna, som har kommit ner på historiskt låga nivåer i förhållande till reporäntan.

 

Utvecklingen på finansmarknaden 2020  är sammanställd av Åsa Pripp på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks Årsredovisning 2020.