Du når enkelt vår Kundservice via telefon, e-post, brev eller Facebook. Vi har öppet vardagar mellan klockan 8-17.
Vill du nå oss lokalt väljer du kontor här till höger.
Har du frågor om bolån till hus? Vänligen kontakta oss på numret ovan.
Stenmalet mjöl ger smakrikt bröd
Vardag som fest. Knäckebröd är ett självklart inslag i våra skafferier. Ett besök hos familjeföretaget Warbro Kvarn visar en varsam process – från odling av kultursädeslag, via stenmalet mjöl till ett knäckebröd med en smak utöver det vanliga.
Att svenskar älskar sitt knäckebröd råder det ingen tvekan om. Varje år sätter vi i oss 5,5 kilo per person och de jästa hårdbröden är en av Sveriges största exportprodukter när det kommer till livsmedel.
På familjeföretaget Warbro Kvarn på Linds gård ett par mil utanför Katrineholm visar VD Kerstin Björklund runt i kvarnen. Trägolvet är sprinklat med vitt mjöl. De två stora träkvarnarna i ljus tall från Österrike knarrar när de sakta men obevekligt mal sönder dinkelkärnorna till mjöl.
–Det tog lite experimenterande innan vi kom fram till den rätta mjölblandningen till knäckebrödet – hälften vetemjöl, en fjärdedel dinkel och en fjärdedel råg. Sedan avslutar vi med lite linfrön, solros- och pumpakärnor på toppen. Vi har valt att inte ha ett eget bageri, vårt knäckebröd tillverkas i Stockholm. Det finns hur många olika knäckebröd som helst i dag, men det är ganska få som är helt ekologiska och osötade som vårt.
På midsommarbordet har så klart det egna lantknäcket en självklar plats, gärna kombinerat med någon av grannarna Jürrs ostar. Men knäckebrödet är bara en del av verksamheten. På åkrarna nedanför det gamla svinstallet som numera huserar kvarn, kontor och gårdsbutik, växer gamla kultursädesslag som nakenhavre, dinkel, emmer, naket korn och enkorn.
Det började med dinkel
Allt började vid millennieskiftet när svärmor, som drev konferensanläggning, blev bjuden på fruktsallad med kokt dinkel av en gäst.
– Ingen av oss hade ätit det tidigare, men när vi började forska i saken hittade vi en förening på Gotland som odlade dinkel de hade importerat från Tyskland.
Kerstin och hennes man Thomas såg möjligheterna och bestämde sig för att dra igång en verksamhet tillsammans med svärmor, två svägerskor och en svåger. De fick tag i en bra gammal dinkelsort som ingen annan i Sverige hade, köpte in skalmaskiner, en siloanläggning med tork och en första liten stenkvarn som ställdes upp i den gamla kvarnbyggnaden sju kilometer bort. Efter några försök fick de sin första riktiga skörd 2003. Det krävdes många turer med bil och skottkärror och en hel del hårt arbete för att kunna mala de första 20 tonnen.
– Vi började sälja till affärer och restauranger runtomkring och sedan har det utvidgats allt eftersom. I dag har vi köpare från Luleå till Malmö. När dinkel började bli vanligt ville våra kunder, framförallt kockarna, ha något nytt, så vi bestämde oss för att börja med nakenhavre, emmer, naket korn och enkorn.
Näringsrikare sädesslag
Kerstin pekar på några olika ax som ligger på bordet och lyfter upp ett strå med ett tunt litet ax som inte ser mycket ut för världen. Det visar sig vara enkorn, urmodern till allt vete som började odlas för 10 000 år sedan.
– Sedan korsades det spontant med en vild sort och blev emmer som i sin tur blev dinkel som har lett fram till dagens förädlade vete. Kultursädesslagen är både mer näringsrika och har en godare och fylligare smak.
Eftersom gården inte är så stor, har Warbro Kvarn anlitat ett tjugotal bönder runtomkring som odlar åt dem. Och snart kommer ytterligare två nyheter. Thomas har samlat ihop åtta gamla lantvetesorter från början av 1900-talet, som alla ser olika ut, mixat dem och provsått på ett av de egna fälten.
– Det ser helt fantastiskt ut när de gått i ax, säger Kerstin. Vitsen är att även om det blir ett dåligt år med regn, skadeangrepp eller annat så kommer alltid några av sorterna att överleva. Vi kallar det för evolutionärt vete.
På väg till köket, där Kerstin har lovat att bjuda på te och knäckebröd, passar hon på att visa den lilla virvelkvarnen. Luftvirvelströmmen gör att kärnan slipas av lite varje gång den träffar skålväggen vilket resulterar i ett mycket finmalet beige fullkornsmjöl.
– Det är jättehäftigt! säger Kerstin. Mjölet kan användas till både pannkakor och småkakor och de som upptäckt det fullkomligen älskar det. Och en extra bonus är att ungarna inte känner någon skillnad på pannkakorna!
Intresseanmälan lån
Tack för ditt meddelande!)