Du når enkelt vår Kundservice via telefon, chatten, e-post, brev eller Facebook. Vi har öppet vardagar 8.00-17.00.
Vill du nå oss lokalt, välj kontor här till höger.
Har du frågor om bolån till hus? Vänligen kontakta oss på numret ovan.
”Bohusmjölk hör ihop med vår vardag, fast det är någonting helt annat”
Publicerad: 18 januari 2017
Marie Johansson är mjölkproducent på Hogen i Munkedal, sedan fyra år tillbaka då hon och hennes man tog över gården som funnits i familjen i 100 år. Grundverksamheten är mjölkproduktion och de har runt 130 årskor och 117 mjölkplatser. Många närboende visste inte ens att det fanns en mjölkgård på orten. Ur idéerna om att visa på mervärdena med lokalproducerat, öka lönsamheten och komma närmare konsumenterna föddes Bohusmjölk. Idag har de startat upp yoghurttillverkning i samarbete med en lokal mejerist och fått mycket positiv respons.
– Vågen av närproducerat som vi sett det senaste året tror jag har nått sin topp i nyhetens behag och kommer nog vara ungefär som nu, med en liten ökning under sommaren. Utöver det kommer de mindre mejerierna att få spela runt på sin tilldelade marknadsandel med varandra och större mejerier göra upp om större kontrakt i resten av branschen, säger Marie.
Marie anser att det viktigaste är att omge sig av ett bra team av personal, entreprenörer, och om ekonomin tillåter, rådgivning. För Bohusmjölk del väntar nu produktutveckling med att ta fram olika smaker och fler mejeriprodukter. De ser att efterfrågan på närproducerat ökar och har också fått önskemål om mindre förpackningar till ensamhushåll. Högsäsongen är framförallt sommartid då de har sin största kundkrets mellan Strömstad och Stenungssund där många är sommargäster. Då levererar de cirka 1 000 liter mjölk till mejeriet en gång i veckan och säljer yoghurten till 22 butiker, medan det under lågsäsong är till 12. Återförsäljarna beställer önskat antal varor på måndagar efter efterfrågan. Gården hanterar beställningen och levererar på tisdagar.
– Jag är inte så insatt i att spå mjölkens framtid, men jag brukar läsa olika analyser och göra egna tolkningar. Jag tror på en fortsatt gungande förändring, om än ökande betalning några månader till, som sedan stabiliseras under något år. Förhoppningsvis görs det inga dåliga affärer utomlands på sikt så att vi kan få ha det lite lugnt för att överleva nästa djupdyk. Vi börjar vänja oss vid dramaturgin i mjölkbranschen, men återhämtningen är viktig för både själ och konto, menar Marie.
Med en utomståendes ögon
Det är viktigt att ha optimal beläggning i lagården och mjölka rätt kor, men också att se på sin verksamhet med en utomståendes ögon menar Marie och delar med sig av sina tankar.
– Resurser är till för att användas och förnyas. Räkna på investeringar med hjärnan och inte med hjärtat. Det kanske är dyrt nu, men sparar mer pengar i kvalitet och arbetstid. Spara på investeringarna och inte underhållet i första hand. Saker är kostsammare att laga än att underhålla. Alla besparingar kanske inte mäts i pengar som största vinst. Kanske ger de istället mer energi, mindre arbetstid, eller helt enkelt mer tid med någon du vill spendera tid med. Prata med varandra och analysera läget och era planer ofta. Vi brukar ställa oss frågan; Gick det som vi tänkt eller lärde vi oss något av det här och försöka se på vår verksamhet med en utomståendes ögon. Då hittar man snart ett par dåliga idéer som är svåra att förstå hur de kom upp egentligen.
Marie och hennes man hade planerat att bygga plansilo för att minska deras stora plastkostnader, jämfört med de rundbalar som behövdes för att det dåvarande fodersystemet skulle fungera.
– Vi hade grund för kalkylen och genomförde bygget med önskat resultat. Första året lejde vi också en maskinstation då vi räknat ut att det gick på ungefär samma pengar om vi gjorde det själva. Vi sparade 5-6 dagars arbete som vi kunde göra något bättre på och behövde inte heller köra hem alla dessa rundbalar i två veckor heller. Foderförtjänsten är outstanding genom den här förändringen. Trots att 2016 varit ett dåligt år ur betalningssynpunkt är mjölkintäkterna ett par tre hundratusen högre än året före när det var bra betalt. Man kan ju bli bitter över hur mycket pengar det är som försvunnit, men nu är ju marknaden som den är.
Framtidsvision
Hogen gjorde också en förändring för två år sedan genom att inte spara all rekrytering utan sålla hälften till slakt, behålla produktiva kor istället och seminera 30 procent med kött. De kvigorna låg bra i tid för en positiv slaktkonjunktur. Rekryteringsprocenten är nu 28 istället för 48, som när de ökade upp för robotarna.
Tillsammans med en annan gård hade de också en vision om någonting närproducerat.
–Gärna drickmjölk, tänkte vi först, men de naturliga förutsättningarna hamnade på yoghurt när vi använde de resurser som fanns i vår direkta närhet. Genom att starta upp Bohusmjölks Naturella Yoghurt har vi haft någonting kul att fokusera på som hör ihop med vår vardag, fast det är någonting helt annat. Det viktigaste är medvetenheten det väckt bland invånare och en tacksamhet och intresse som vi inte hade mött annars. Många visste inte ens att våra gårdar fanns före Bohusmjölk. Vi har fått så mycket positiv respons från många håll. Till våren planerar vi ett kosläpp som tack och förhoppningsvis även en ny produkt på marknaden.
Bohusmjölk deltog också i årets Din gård-tävling och kom med bland de sex finalisterna av totalt 67 tävlande gårdar.
Intresseanmälan lån
Tack för ditt meddelande!)