"EU-förslag ödesdigert för Sveriges skogsbruk"

Debattartikel i SvD: EU:s nuvarande förslag på nytt klassificeringssystem för att definiera vad som ska anses vara grönt och hållbart riskerar att dra undan mattan för det svenska hållbara skogsbruket. Förslaget behöver i stället utformas på ett sådant sätt att den svenska skogsnäringen kan fortsätta att utvecklas och bidra med klimatnytta, kunskap och innovation – i Sverige och internationellt. Det skriver Landshypotek Banks vd Per Lindblad och hållbarhetschef Martin Kihlberg i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

EU riskerar klassa svenska skogen som icke-hållbar för gröna investeringar

Inom EU förhandlas nu ett förslag som riskerar att definiera den svenska skogen som icke-hållbar för gröna investeringar. Redan på förhand kan därmed de svenska skogarna vara utestängda från framtida investeringar med grön inriktning. Istället för att utveckla den enorma kraft som finns i det hållbara skogsbruket att bidra till grön samhällsutveckling och klimatomställning riskerar världens investerare att ledas bort från Sverige.

Förslaget – som helt verkar ha gått svenska politiker förbi – ligger långt från det svenska sättet att se på skogen och de möjligheter som skogen ger för den gröna omställningen och klimatet.

Som en del av insatserna för att nå målet att EU ska vara koldioxidneutralt år 2050 pågår nu ett arbete i Bryssel för att definiera vad som kan ses som gröna och hållbara ekonomiska aktiviteter. Definitionerna – som kallas taxonomin – är tänkta att utgöra en utgångspunkt för att styra kapital och investeringar. En av EU-kommissionens tekniska expertgrupper har nu definierat vad som kan anses vara ett grönt och hållbart skogsbruk.

EU:s expertgrupp tar sin utgångspunkt i att skogen endast är hållbar så länge träden växer och inte avverkas. Det svenska aktiva skogsbruket, som bl.a. bygger på produktion utifrån tillväxten av skog i kombination med miljöhänsyn, riskerar därmed att definieras som en brun, icke-hållbar verksamhet.

Sverige, som är ett skogsland, skiljer sig från många EU-länder. Vi har en grön hållbar grund i ett aktivt och långsiktigt skogsbruk från många ägare, såväl stora skogsbolag som enskilda familjeskogsbruk. Genom ett långsiktigt ägaransvar och regelverksförväntan, bl.a. för agerandet vid såväl avverkning som återplantering, både vårdas och utvecklas de svenska skogarna. Mängden skog i Sverige har i stort sett fördubblats de senaste 100 åren.

Svenska skogarna och skogsbruket spelar en nyckelroll för framtiden, inte enbart som kolsänka, utan genom möjligheterna att ersätta fossilbaserade produkter och få den cirkulära bioekonomin att snurra. Uttag ur skog används för bestående och klimatsmart nytta, t.ex. i byggnader. Att fortsätta utveckla användningen av skogen och skogsråvarans alla möjligheter är på många sätt kärnan och utmaningen i den fortsatta gröna samhällsomställningen.

Allt detta missar EU-förslaget, som snävt fokuserar på inlagringen av kol hos träd som står. Enligt förslaget ska den enskilde skogsägaren visa på en konstant ökning av koldioxidlagret i sin skog vart femte eller vart tionde år. Hänsyn tas på det sättet varken till skogens samlade möjligheter i den gröna omställningen eller till den verkliga livscykeln för en skog.  Den normala omloppstiden för en skog ligger på över 80 år.

Samtidigt som förslaget missar kraften i att använda skogen i den gröna samhällsutvecklingen, så medföljer kraftigt ökade rapporteringsbördor för såväl skogsbolagen som för familjeskogsägaren. Sverige har en betydande andel mindre skogsägare. I förslaget ska även skogsägare med mindre än 20 hektar skog regelbundet rapportera växthusgasutsläpp från den enskilda skogen. Ökad administrativ börda är inte något som leder till hållbar utveckling.

Självklart är det bra och välkommet att EU arbetar för att tydliggöra och utveckla gröna investeringar. Men att hämma investeringar i gröna näringar, däribland skogen, riskerar att bli helt kontraproduktivt.

Förslaget riskerar att få ödesdigra följder. Istället för att tillföra kapital och innovationskraft riskerar gröna investeringar styras bort från Sverige och det svenska skogsbruket.

Dagens skogsägare har byggt upp en livskraftig och växande skog över decennier. Intresset för den svenska modellen och de möjligheter som finns med de svenska skogarna för hållbar utveckling är stort bland världens investerare, något som bl.a. märktes när vi förra året stod för världens första gröna säkerställda obligation helt baserad på de svenska skogarna.

Sverige behöver visa vägen för en hållbar utveckling där skogen är nyckeln. Skogens klimatroll är större än snäv inlagring av kol i träd som står och mäts under några år. För att ta vara på skogens möjligheter behöver vi även fortsättningsvis se till att det är attraktivt med investeringar i ny teknik, innovation och fortsatt hållbart skogsbruk i våra svenska skogar. Skogen är avgörande i vår utveckling för framtiden och får inte definieras bort!

Nu är det hög tid att politiker i riksdag, regering och europaparlamentet skyndsamt agerar. EU:s förslag på taxonomi behöver utformas på ett sådant sätt att det svenska skogsbruket kan fortsätta att utvecklas och bidra med klimatnytta, kunskap och innovation – i Sverige och internationellt.

Per Lindblad, VD
Martin Kihlberg, Hållbarhetschef
Landshypotek Bank