Den rödmålade byggboomen

De flesta av oss har en stark relation eller starka minnen kopplade till röda stugor och hus. Det har vi byggboomen på 1900-talet, det som ofta kallas egnahemsrörelsen, att tacka för. Efter tuffa år på 1800-talet med missväxt, bostadsbrist och en stor våg av emigration startade rörelsen som hade för avsikt att skapa egna hem åt svenskarna. Det var ett försök att hålla den unga svenska befolkningen kvar i Sverige.

Röda Stan i Norrköping. Foto: Karin Nordin boende i Röda Stan

Vi känner igen tanken från i dag: går det att bygga bort bostadsbristen? Precis som många i dag önskar sig ett förstahandskontrakt på en bostad önskade sig svenskarna på slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ett hem de kunde kalla sitt eget, inte bara någonstans att bo utan en plats att leva på. Egnahemsrörelsen gav många svenskar deras första chans i livet att få ett lån att köpa eller bygga en bostad för. Husen byggdes ofta efter rödmålade förlagor eller efter typritningar som förutsatte att husen rödmålades.

Det eftersom rödfärgen hade vid den här tiden börjat bli en symbol inom nationalromantiken, som hyllade hembygden och det lantliga livet på röda bondgårdar. När det började byggas nya svenska hem var alltså rödfärgen det självklara valet att måla med. Sverige hade haft lite av en identitetskris i början av 1900-talet eftersom så många svenskar lämnat landet och den svensk-norska unionen precis upplösts. Den röda färgen blev ett sätt att omskapa bilden av nationen. Den kom ju bokstavligen från den svenska jorden och industrin vid Falu Gruva som hade bidragit till att göra Sverige så framgångsrikt under stormaktstiden.

I boken Svenska Allmogehem från 1909 beskrivs upplysningar för egnahemsbyggare med allt från byggnation, trädgård, inredning till markköp och huslån. Om färgval och målning står att läsa: ”Köp Falu Rödfärg”, ”En gammal hederlig svensk målning”, ”Det är nätt upp det bästa vi i den vägen äga”.

I rödfärgen fanns både minnena av landets styrka och det trygga, jordnära som landet saknat under åren av emigration. Den röda färgen blev en del av Sverige, både något av en symbol för friheten i att äga sitt eget hem och för hela nationen. I dag ser vi med kärlek på den röda stugan med vita knutar. Den faluröda färgen förvaltas och utvecklas av Falu Rödfärg. Hur själva byggnaden ser ut spelar ingen roll, stor som liten, det är färgen vi känner igen och förknippar med svenskhet, öppna landskap och bondgårdar.

Vår läsare Karin Nordin boende i Röda Stan uppmärksammade oss om att det var fel bilder i tidningen och skickade in sina egna bilder för att visa hur Röda Stan i Norrköping ser ut. Foto: Karin Nordin