Vår omvärld Q3 2019: Historiskt ränteläge och inbromsning för skogen

Utvecklingen på finansmarknaden

Tydligare konjunkturavmattning globalt

Konjunkturavmattningen har under tredje kvartalet blivit allt tydligare. Räntesänkningar från den amerikanska och europeiska centralbanken, i kombination med en tilltagande oro för konjunkturavmattning, har fått långa räntor att falla.

Oron ligger främst i de framåtblickande faktorerna, som inköpschefsindex. Inköpschefsindex är ett sentimentindex över framtidstron. Breda nedgångar i inköpschefsindex har nu spritts från Europa till både Sverige och USA.

Signalerna om en avmattning i amerikansk ekonomi har inneburit oväntade stora fall i inköpschefsindex för både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. För tjänstesektorn föll index i september till 52,6, vilket är den lägsta nivån på tre år. Även inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i USA föll till 47,8, vilket är den lägsta nivån sedan finanskrisens utbrott 2008. Det som tidigare har sett ut som en avmattning inom främst tillverkningsindustrin verkar nu sprida sig till tjänstesektorn. Den amerikanska centralbanken, Fed, sänkte som väntat styrräntan med 25 baspunkter (bps) i september.

I Europa ligger inköpschefsindexen kvar på låga 50. Tysklands inköpschefsindex är svagare än snittet i Europa. För industrin sjönk indexet till 41,7 i september, vilket är den lägsta siffran på över 10 år. I Storbritannien pågår fortsatt diskussioner om brexit.

ECB:s räntebeslut i september innehöll en sänkning av räntan med 10 punkter till -0,50 % och en rad penningpolitiska åtgärder kommunicerades. Avgående ECB-chefen Draghi påpekade ett antal gånger att finanspolitiken måste ta mer ansvar och agera snarast. Det senare kan tolkas som att centralbankernas möjligheter är begränsade.

Tecken på svensk inbromsning

Konjunkturinstitutets senaste barometer för svensk ekonomi var i sin helhet sämre än förväntat. Konfidensindikatorn för hushållen föll till sin lägsta nivå sedan 2012 och utsikterna för svensk arbetsmarknad var mindre smickrande. Inflationstakten KPIF (KPI med fast ränta) sjönk till 1,3 % i augusti på årsbasis (1,5 % i juli). KPIF sjönk med 0,4 % från juli till augusti. Inflationstakten enligt KPI var 1,4 % i augusti, vilket i juli var 1,7 %.

Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin blev en rejäl besvikelse. Indexet föll med 5,5 indexenheter till 46,3, vilket är den största månatliga nedgången sedan 2008 och den lägsta nivån sedan december 2012. Även inköpschefsindex för tjänstesektorn föll till 49,8 från 54,2. De delindex som sjunkit mest var affärsvolym och orderingång. Efter att tidigare ha stått emot nedgångarna i Europa blir det allt mer tydligt att svensk industri inte är immun mot den globala inbromsningen trots en svag krona.

Riksbanken lämnade som väntat reporäntan oförändrad på -0,25 % i september. Riksbanken upprepade dock att räntan höjs mot slutet av året eller i början av nästa år. Finansmarknaden agerar inte som att den tror på Riksbanken och prisar istället in kommande räntesänkningar.

Historiskt ränteläge

För bankkunderna och bankerna är ränteläget historiskt. Efter Riksbankens höjning av reporäntan i slutet av förra året steg de rörliga räntorna något i början av året. Efter det har utlåningsräntorna för längre bindningstider sjunkit tillbaka igen. Ett nytt historiskt läge har uppstått där skillnaden mellan bundna och rörliga räntor är för kund i princip obefintlig. Riksbanken står fast vid att räntorna ska höjas, men med bakgrund i ekonomiska läget och förväntan på en lång period av svag konjunktur gör många ekonomer bedömningen att det låga ränteläget kommer att bestå under en längre tid.

Utvecklingen inom jord och skog

Goda skördar

Skörden av spannmål och oljeväxter startade tidigt i landet i år och förväntas vara en av de största under 2000-talet. Det var en välkommen förstärkning efter torkan under 2018. Kvaliteten tros vara relativt bra.

Globalt förväntas den totala spannmålsskörden vara större än 2018. Spannmålspriserna på världsmarknaden har därför haft en negativ trend under de senaste månaderna. Spannmålspriserna har fallit även i Sverige under 2019, men ligger något högre än föregående femårsperiod. Priserna på oljeväxter har haft en mer stabil utveckling både internationellt och i Sverige.

Skörden av grovfoder under året har också varit gynnsam i landet med betydligt större volymer jämfört med ifjol med relativt normal kvalitet. Trots bättre skörd väntas kommande period fortsatt präglas av återhämtning för många. Lägre foderpriser, stigande priser för nötkött och ovanligt stabila avräkningspriser för mjölk är positivt.

Marknaden för griskött påverkas i stor utsträckning av utbrottet av afrikansk svinpest, vilket bland annat inneburit kraftigt ökad export av griskött från EU och stigande priser i exporterande länder i EU. I Sverige har prisuppgången varit svag, trots minskat importtryck och ökad efterfrågan på svenskproducerat griskött.

För livsmedelsindustrin och jordbruksföretagen märks inte den vikande globala konjunkturen lika tydligt. Trenden med ökad efterfrågan på svenskproducerade livsmedel fortsätter att stärkas på den svenska marknaden, men har ännu inte avspeglats i högre avräkningspriser.

Inbromsning för skogen

Det finns en stark framtidstro inom skogsindustrin, med ökad efterfrågan bland annat som del i samhällets hållbarhetsomställning. Det märks exempelvis på de omfattande investeringar som görs inom skogsindustrin. Samtidigt märks nu den allmänna konjunkturavmattningen samt inbromsning i bland annat bostadsinvesteringar i EU och i Sverige. Efterfrågan på skogsprodukter är svagare och exporten har dämpats. Stormar och angrepp av insekten granbarkborre har medfört en stor avverkning och ökade lager av framförallt gran i EU och Sverige. Det stora utbudet kombinerat med en nedgång i konjunkturen har medfört sänkta virkespriser under sommaren och hösten.

Två sidor av samma mynt

Den svaga kronan har fortsatt att gynna den svenska exporten av bland annat skogsprodukter. Däremot medför en svagare krona ökade kostnader för livsmedels- och skogsindustrin, vilket kan dämpa betalningsförmågan för jordbruks- och skogsråvara. En svagare krona påverkar även kostnadsmassan för jord- och skogsbruket. Samtidigt innebär en svagare krona att flera av de jordbrukspolitiska stöden blir högre då årets växelkurs för stöden är den högsta hittills.

Framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 diskuteras för närvarande i EU och med medlemsländerna