Svar till EU-kommissionen: Därför hotar taxonomin svenska skogsbruket

EU-kommissionens förslag till s.k. taxonomi riskerar utestänga svenska skogsbruket från framtidens hållbara investeringar. De senaste veckorna har det var stor diskussion kring förslaget. Flera aktörer inom olika branscher har lämnat synpunkter till såväl regeringen som kommissionen. Regeringen har i sitt svar omfamnat flera av synpunkterna som bl.a. Landshypotek har haft om konsekvenserna för svenska skogsbruket.

– Äntligen kom den breda diskussion igång bland politiker och branschorganisationer som vi länge efterlyst och jobbat för. Regeringen har nu skickat in synpunkter som visar att de tar frågan på allvar. Vi hoppas nu att det fortfarande finns tid för att påverka utformningen av förslaget till det bättre för det svenska skogsbruket, säger Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank.

Landshypotek Bank har både gjort ett eget svar och arbetat tillsammans med andra organisationer inom bank och skogsbruk för att få fram synpunkter till kommissionen. Svaret till kommissionen finns här. Banken har också bidragit till Bankföreningens svar där skogsdelen särskilt kommenteras i ett appendix. 

Det här är enligt Landshypotek några av utmaningarna för skogen med den taxonomi som föreslagits av kommissionen:

  • För de flesta är skogen en nyckel i den gröna omställningen. Men kommissionen föreslår nu att det hållbara skogsbruk som vi känner det inte ska utgöra en ekonomisk aktivitet som kan klassas som hållbar. Därmed blir det svenska skogsbruket inte möjligt för gröna investeringar och inte en del i att bidra till EU:s ambitioner att nå klimatneutralitet. Inte ens ett certifierat skogsbruk är en del av kommissionens förslag till taxonomi och därmed inte för planen för Europas klimatomställning.
  • Anledningen till att kommissionen hamnar där de gör i sitt förslag är att den tar sin utgångspunkt i att skogen endast ska stå och växa, och inte brukas. Därmed utestänger kommissionen all hållbar kontinuerlig användning av skogen och mot att nyttja skogens fulla potential som en nyckel till att lösa klimatutmaningarna.
  • Kommissionen har med förslaget tagit aktiv ställning till att skogsbruk på det sätt som det bedrivs i Sverige inte ska anses vara hållbart. Här har gjorts två val. En del ekonomiska aktiviteter inom olika branscher har kommissionen inte tagit ställning till hittills och därför valt att inte ta med i det samlade förslaget. Skogsområdet har kommissionen valt att ta med. Där har kommissionen valt vad som ska omfattas. Den tekniska expertgrupp som förberedde förslaget hade även pågående skogsbruk med som hållbart och möjligt för gröna investeringar, dvs. det skogsbruk som till stora delar drivs i Sverige. Kommissionen har aktivt tagit bort pågående skogsbruk, det svenska hållbara skogsbruket, i det förslag som nu ligger för beslut, genom att de tagit bort området ”Existing forest management” och istället tagit med ”Improved forest management”.
  • Även om taxonomin i sin ursprungliga utformning är avsedd att styra finansmarknadens aktörer är det självklart att det får en påverkan ned till den enskilda skogsägaren eller företagaren. Det är det som är hela syftet med taxonomin, dvs. att rikta om investeringar och finansiella resurser till hållbara aktiviteter. Om en verksamhet inte finns med i taxonomin kommer det i förlängningen leda till att finansiering minskas till dessa verksamheter. En minskad finansiering leder till högre kostnader för såväl skogsbolag som enskilda mindre skogsägare som får sin finansiering från banker. Att hävda att det inte kommer att påverka  t.ex. den enskilda skogsägaren är att indirekt säga att taxonomin inte kommer att få effekt. Tanken är ju att taxonomin ska få effekt och här ska alltså det svenska skogsbruket inte rymmas. Det svenska skogsbruket binder 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen (efter avverkningar) och står dessutom för stor substitutionsnytta genom de råvaror som produceras i skogen som ersätter fossila och energikrävande produkter.
  • De finansiella aktörer som ger ut gröna obligationer baserat på ett hållbart skogsbruk kommer att få betydligt svårare att kunna göra det om inte skogsbruket omfattas av taxonomin. Det leder till högre finansieringskostnader för den som ger ut obligationen, med andra ord, högre kostnader för skogsbolag och banker som ger ut sådana obligationer. Högre kostnader i upplåningen ger i sin tur till högre kostnader för den enskilde skogsägaren. Dyrare finansiering påverkar även marknadspriserna för skog vilket leder till konsekvenser för såväl skogsägaren som banker som finansierar skogen.
  • Det finns framtida konsekvenser som idag inte går att överblicka. EU har redan börjat hänvisa till den kommande taxonomin i flera initiativ och det är rimligt att tro att den kommer att bli styrande i betydligt fler delar. Därför är det så viktigt att de grundläggande delarna i taxonomin blir rätt. Är det hållbara svenska skogsbruket inte med i taxonomin kommer det att ses som icke hållbart, vilket således kommer att påverka hur investeringar flödar från finansmarknaden till den enskilde skogsägaren. Utifrån ett taxonomiperspektiv och EU:s syn kommer det svenska skogsbruket, som i grunden är bra för klimatet, att likställas med kolkraft som är direkt negativt för klimatet.
  • Även om förslaget skulle ändras något så att det hållbara skogsbruket omfattas är de rapporteringskrav som ställs upp extremt byråkratiska och omfattande för en enskild skogsägare och därmed i stort sett omöjliga att uppfylla. Den enskilde skogsägaren ska rapportera kolbalans på beståndsnivå, skogsbruksplanen ska granskas av en myndighet eller annan tredje part, en scenarioanalys genom krav på s.k. ”do no significant harm” om hur klimatförändringarna kan tänkas påverka den enskilde skogsägaren ska utföras. Det är krav som inte är anpassade för det svenska skogsägandet, med många enskilda och mindre privatägda skogsfastigheter. I Sverige har vi en etablerad officiell riksskogstaxering som på ett effektivt sätt visar på skogens klimatnytta och det är rimligt att EU-reglerna ger möjlighet till nationella alternativ för mätning och rapportering när sådana alternativ finns på plats. De krav som ställs avseende granskning av skogsbruksplan, förbud mot gödsling och övriga begränsningar kan även ses som en allvarlig begränsning av ägande- och brukanderätten.

Vill du läsa mer?

Publicerad