Man på åker med får

Medlemmarnas insatser i sin egen bank närmar sig 2 miljarder

Som en ekonomisk förening är medlemsinsatserna av en grundläggande betydelse för Landshypotek. För hur mycket pengar banken kan låna ut till sina kunder för investeringar i det svenska jord- och skogsbruket och boendefinansiering står i direkt proportion till storleken på det insatskapital som årligen skjuts till. Efter att 2022 års insatser nu har summerats uppgår det belopp som medlemmarna totalt har bidragit med till det så viktiga kärnprimärkapitalet till närmare 2 miljarder.

 

Landshypoteks närmare 35 500 jord- och skogsbrukande och gårdsboende medlemmar äger tillsammans sin bank, organiserade i Landshypotek Ekonomisk Förening. Varje medlem har ett insatskapital på minst 500 kr, med möjligheten att årligen sätta in ytterligare insatskapital, motsvarande upp till och med fyra procent av det egna lånebeloppet i banken. Storleken på det egna insatskapitalet ligger sedan till grund för hur stor del av den årliga utdelningen varje medlem får ta del av.

  – Cirka en tredjedel av Landshypoteks egna kapital består av insatser från medlemmarna och utvecklingen av insatskapitalet har varit väldigt bra över tid. Under det senaste decenniet har det fördubblats. Vi ser det som ett bevis på förtroende och förväntan på verksamheten i vår bank, säger Per-Olof Hilmér, ordförande i Landshypotek Ekonomisk Förening.

Genom medlemmarnas investeringar säkerställs alltså att Landshypoteks kapitalsituation förblir mycket god och att återinvesteringar i de gröna näringarna möjliggörs genom årlig utdelning. Per-Olof, som även leder föreningsstyrelsens särskilda kapital- och ägarutskott som särskilt följer utvecklingen av det egna kapitalet, känner sig trygg utifrån den finansiella stabilitet som Landshypotek uppvisar.

Under 2022 var nettoökningen av insatskapitalet 40 miljoner kronor, vilket är stort sett efter plan, men en minskning jämfört med 2021 då medlemsinsatserna uppgick till 126 miljoner kronor. Men att inflödet minskade är inte så konstigt, menar Per-Olof Hilmér.

  – Ett oroligt omvärldsläge har gjort att fler behöver behålla likviditet i verksamheten snarare än att investera i det långsiktiga riskkapital* som en medlemsinsats ändå innebär, säger han.

Vi har det kapital vi behöver

  – Med våra medlemmars årliga tillskott av insatskapital, som vid årsskiftet uppgick till närmare 2 miljarder, har vi det kapital vi behöver för att stärka oss för framtiden och nästa generation jord- och skogsbrukare som en dag ska ta över efter oss. Med Landshypoteks goda resultat från 2022 som grund har bankens styrelse beslutat att avsätta ett koncernbidrag om 197 miljoner kronor för den ekonomiska föreningen att använda för vår verksamhet och utdelning under 2023, berättar Per-Olof.

Årets utdelning klubbas 20 april

Beslut om utdelningen, som under de senaste fyra åren har motsvarat 8 procent på insatskapitalet, tas på föreningsstämman 20 april. Utdelningen planeras sedan att betalas ut under våren för nya investeringar på gårdar och utvecklingen av det svenska jord- och skogsbruket runt om i landet. Och redan nu finns möjligheten att placera 2023 år insatskapital till en fast ränta på 4,25 procent. 
Läs mer om villkoren för fastränteplaceringen här

*Information om bundet riskkapital
Insatskapital är bundet riskkapital i Landshypotek Ekonomisk Förening och återbetalning sker i enlighet med föreningens stadgar. Insatskapital per den 31 december utgör grund för utdelning efter beslut av den årliga föreningsstämman. Årlig utdelning är ej garanterad och insatskapitalet omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Läs mer om möjligheten att investera i Landshypotek och villkoren här

Enligt kapitalkravsregelverket måste en viss andel av bankens totala egna kapital bestå av kärnprimärkapital. Det innebär att tillväxten i bankens utlåning till jord- och skogsbruket är beroende av att även medlemsinsatserna växer eftersom relationen mellan medlemsinsatser och utlåningen måste uppgå till en viss nivå. Genom ökade medlemsinsatser kan alltså Landshypotek fortsätta att bidra till ett konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk och levande landsbygder.