Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad: Landshypoteks affärschefer kommenterar

I januari öppnade Riksbanken för att en första sänkning skulle kunna komma under första halvåret om inflationen utvecklar sig som förväntat. Februari månads inflationsstatistik gav en positiv signal. Nu bekräftar Riksbanken med sin nya räntebana att räntesänkningar kommer.

Riksbanken aviserar en första sänkning till senast i juni, men kanske kan den ske så tidigt som i maj. Inflationen fortsätter ner och det är Riksbankens uppfattning att inflationsmålet kommer att uppfyllas inom en rimlig framtid. Räntebanan som presenteras indikerar också fortsatta sänkningar under året och att styrräntan kommer att vara nere på 3,25 procent vid årsskiftet och sedan ytterligare ned 0,50 procent under 2025.

Hur snabbt sänkningarna kan komma att ske beror dock även på kronkursen och om Riksbanken går före eller inväntar andra centralbankers agerande. Riksbanken tittar mycket på vad andra centralbanker gör och hur det kan tänkas påverka kronans utveckling. Om svenska räntor ligger för lågt riskeras att investerare flyttar sina pengar från Sverige, vilket leder till att kronan försvagas och därmed finns risk för stigande inflation. Europeiska Centralbanken, ECB, var vid senaste mötet tydlig med att de planerar för en första sänkning i juni. Om den bilden bekräftas vid ECB:s möte i april är det möjligt att Riksbanken vågar gå före och sänka redan i maj.

– Att räntorna är på väg ned är ett positivt besked för jord- och skogsbruksföretagare. Stabilare ekonomiskt läge och på sikt lägre räntor ger en ökad förutsägbarhet, som gör att man kan bli säkrare i sin verksamhetsplanering, vilket också gör att man kan bli mer aktiv och våga satsa framåt, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering på Landshypotek Bank.

Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bolån och spara på Landshypotek Bank kommenterar: 

– Beskedet från Riksbanken stärker ytterligare bilden av att vi nu rör oss mot lägre räntor och därmed lägre boendekostnader. Det skapar förstås en trygghet för bolånetagarna att kostnaderna nu går ner. Som bolånetagare är det förstås viktigt att fortsätta jämföra erbjudanden och vara aktiv.  

Räntorna på bundna lån är fortsatt lägre än de rörliga och kommer fortsatt vara så även när första sänkningen kommer. Om man ska binda räntan eller inte beror alltså på om man tror att Riksbanken kommer att leverera sänkningar i enlighet med räntebanan. Tror man att räntorna kommer att sänkas långsammare bör man binda. Tror man att det kommer att gå snabbare och längre ner ska man välja rörligt. Riksbankens räntebana är dock ingen riktig prognos och så länge inflationen ligger över målet måste Riksbanken försöka dämpa förväntningarna om sänkningar.

– Räntekostnaden i lantbruksföretagandet har gått upp och det ställs än högre krav på lantbruksföretagare att anpassa sig, vara aktiva och planera verksamheten utifrån det höjda kostnadsläget. Vi kommer inte att se de låga räntenivåer som vi såg för några år sedan. Den som inte vill åka berg- och dalbana har fortfarande möjlighet att skära bort risk och dra nytta av att marknaden fortsätter möjliggöra för lägre räntor på längre bindningstider än på korta.

Även om kärninflationen i februari var 3,6 procent och därmed fortsatt en bit från målet på 2,0 procent är Riksbanken övertygad om att målet kommer att uppfyllas inom en rimlig framtid. Man ser att riskerna för en bestående hög inflation har minskat och att den åtstramning man har genomfört har haft önskad effekt.

– Att räntesänkningarna nu är på väg är goda nyheter för svensk ekonomi. De höga räntorna har gett tre kvartal i rad med negativ tillväxt och en stigande arbetslöshet. Ekonomin behöver lägre räntor för att ta fart. Då kan bostadsbyggandet öka och hushåll som får lite mer pengar över i plånboken kan öka sin konsumtion och därigenom öka produktionen av varor och tjänster, säger Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank.