Stefan och Catharina Landshypotek Bank

Riksbanken sänker styrräntan: Landshypoteks affärschefer kommenterar

Dagens besked från Riksbanken att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter till 3,75 % var vad många hade förväntat sig och agerat utifrån under en längre tid. Samtidigt är Riksbankens första sänkning sedan 2016 en historisk händelse.

– Riksbankens beslut idag innebär ett första efterlängtat steg mot lägre räntor och därmed lägre boendekostnader. Det är också en signal till alla bolånetagare att fortsätta jämföra erbjudanden och vara aktiv. Räntorna på bundna lån är även efter räntesänkningen lägre än de rörliga i och med förväntningarna om fortsatta räntesänkningar, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bolån och spara på Landshypotek Bank.  

– Att räntorna är på väg ned är ett positivt besked för jord- och skogsbruksföretagare. På sikt stärker det företagarnas ekonomi då räntekostnaden är en stor utgiftspost. Det gör att man kan bli säkrare i sin verksamhetsplanering och vågar sig på nya investeringar. Det är välkommet. Många lantbrukare vill satsa för framtiden och investeringar behövs för att stärka svenskt jord- och skogsbruk, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skog.

Marknadens aktörer tror att dagens sänkning är den första i en serie av sänkningar de närmaste två åren och har redan agerat utifrån att sänkningen skulle komma. Dagens sänkning var därmed till stor del redan ”inprisad”. Riksbanken presenterade redan vid sitt senaste möte en räntebana med en sänkning antingen i maj eller juni. Landshypotek Bank sänkte redan i april bolåneräntorna på bred front, och särskilt den kortare 3-månadersräntan.

Riksbanken presenterade vid detta möte ingen ny räntebana, men inget tyder på att direktionen nämnvärt har ändrat sin syn på framtiden. Aktuell räntebana innehåller ytterligare två sänkningar i år och att styrräntan därmed är nere på 3,25 procent vid årsskiftet. Styrräntan ska därefter enligt räntebanan komma ner till 2,50 procent på två års sikt.

– Vi kommer inte att komma tillbaka till de låga räntenivåer som vi såg för några år sedan. Räntekostnaden i lantbruksföretagandet har stigit rejält de senaste åren och kommer sannolikt mer långsiktigt hamna på en högre nivå än där vi var innan räntehöjningarna började 2022. Det ställs därför högre krav på lantbruksföretagare att anpassa sig, vara aktiva och planera verksamheten utifrån ett högre kostnadsläge. Den är fortfarande möjligt att stärka kassaflödet och skära bort risk genom att dra nytta av att marknaden fortsatt erbjuder lägre räntor på längre bindningstider än på korta, säger Stefan Malmström.

Kärninflationen kom ned till 2,9 procent i mars och har därmed sjunkit snabbare än förväntat.  Riksbanken är övertygad om att målet på 2,0 procent kommer att uppfyllas inom en rimlig framtid. Det är tydligt att den åtstramning man har genomfört har haft önskad effekt.

– Att räntesänkningar nu kommer är goda nyheter för svensk ekonomi. Det är tydligt att de höga räntorna har haft en större negativ effekt på den svenska ekonomin än i omvärlden. Därför sjunker den svenska inflationen också snabbare än i omvärlden när hushållens köpkraft urholkas av höga räntor och negativ reallöneutveckling. Tillsammans med sjunkande inflation kommer räntesänkningen att stärka hushållens plånböcker och ge utrymme för stigande konsumtion, vilket krävs för att ekonomin ska börja växa igen, säger Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank.

Bakgrund Riksbankens räntebana:

  • Dagens besked var väntat. Den enda tveksamheten var om Riksbanken skulle avvakta till nästa möte i juni efter ECB fattat sitt förväntade räntesänkningsbeslut.
  • Det här var ett mellanmöte och Riksbanken presenterade ingen ny räntebana. Enligt tidigare presenterad räntebana ska räntan sänkas två gånger under året och vara nere på 3,25 procent vid årsskiftet och 2,50 procent på två års sikt.
  • Det som kanske kan omkullkasta den planen är att andra centralbanker med USA i spetsen har blivit mer tveksamma till behovet av räntesänkningar. Ekonomin har inte mattats av i den takt som förväntat och därmed har inte heller inflationen sjunkit tillbaka i den takt som behövs för att inflationsmålet ska uppfyllas.
  • Om inte andra centralbanker sänker räntan kan sannolikt inte Riksbanken heller göra det med risk för att kronan skulle försvagas. Om den svenska räntan är för låg flyttar internationella investerare sina placeringar till länder med högre räntor. Därmed säljer man svenska kronor med en kronförsvagning som följd. En försvagning som höjer importpriser och skapar nya inflationsimpulser.