Landshypotek samlade lantbruket och livsmedelssektorn i Almedalen
Under årets Almedalsvecka bjöd Landshypotek in till ett välbesökt panelsamtal om framtiden för svensk livsmedelsproduktion i en tid präglad av klimatförändringar, geopolitisk oro och ökad osäkerhet. Hur påverkas lantbruket – och vilken roll kan det spela framåt?
Samtalet samlade representanter från lantbruket, dagligvaruhandeln och banksektorn. Det inleddes med den övergripande frågan: Hur mår det svenska lantbruket idag? Panelisterna var eniga om att det finns stora möjligheter för svenskt lantbruk och lyfte fram olika perspektiv som viktiga för att ta vara på dessa möjligheter.
Charlotte Bendelin, lantbruksföretagare på Gotland, betonade vikten av att som lantbrukare vara påläst och beredd att agera snabbt, då de dagliga besluten får stora konsekvenser för verksamheten. Hon lyfte också fram att ökad produktion kan vara ett sätt att förbättra lönsamheten – men att det också innebär ökade risker. Bland utmaningarna nämnde hon krångliga regelverk som lantbrukare måste förhålla sig till.
Gustav Kämpe, styrelseledamot i Arla Foods, underströk att svensk mjölkproduktion redan idag är stark och växande. Även han pekade på behovet av förenklade regelverk samt också vikten av fungerande exportkanaler för att svensk mjölk ska kunna nå kunder även utanför Sverige.
Martin Kihlberg, hållbarhetschef och chefsjurist på Landshypotek Bank, lyfte behovet av investeringar i klimatanpassning inom lantbruket. Martin förklarade att banken måste kunna visa för sina finansiärer att svenska lantbruksföretag gör anpassningar som minskar klimatpåverkan. Om dessa åtgärder genomförs och kan påvisas, finns stora möjligheter framåt för lantbruksföretagen. ”Investerarna vill vara med på den resan”, betonade han.
Gustav Kämpe från Arla konstaterade att svensk mjölkproduktion redan har ett relativt lågt klimatavtryck, men att målet är att minska det ytterligare med 30 procent. ”Gör vi det kan vi öka produktionen och samtidigt hålla oss inom Parisavtalet.”
Det finns ett stort intresse för svenskproducerade livsmedel, vilket skapar ett viktigt momentum för både lantbruket och dagligvaruhandeln. Anneli Bylund, hållbarhetschef på Lidl Sverige, ser ett ökat konsumentintresse för svenska varor och berättade att Lidl aktivt prioriterar dessa i sitt sortiment.
Charlotte Bendelin lyfte även lantbrukets roll i att skapa hållbar sysselsättning och betonade den sociala dimensionen. ”Som lantbrukare har vi också ett socialt ansvar.” Hon pekade på att många företag inom näringen är enmans- eller fåmansföretag och lyfte frågan om hur vi säkerställer deras långsiktiga överlevnad och fungerande generationsskiften.
Samtalet modererades av Malin Svedberg, hållbarhetsspecialist på Landshypotek Bank, och avslutades med en tydlig uppmaning till både konsumenter och beslutsfattare: Fortsätt prioritera svenskt, handla i säsong och skapa förutsättningar för ett livskraftigt lantbruk i hela landet.
✅ 5 insikter vi tar med oss från samtalet
- Momentum för svenskt lantbruk – men det måste tas till vara.
- Lantbrukets betydelse uppmärksammas allt mer, men det krävs rätt politiska och ekonomiska förutsättningar för att omvandla insikten till ökad produktion.
- Lönsamhet är grunden för att stärka lantbruket och svensk livsmedelsproduktion.
- Lantbruket är en nyckelspelare i klimatomställningen, men investeringar i hållbarhet kräver ekonomisk bärkraft.
- Konsumenterna efterfrågar svenskproducerat – något handeln svarar på.