Många lantbrukare vill producera mer – men mark, regler och ekonomi sätter gränser

Över 500 lantbrukare har svarat på frågor om sin vilja att växa och vad som hindrar dem. Tre av fyra större lantbruksföretagare vill öka sin produktion. 

Lars-Johan Merin, lantbrukare i Fellingsbro och regionordförande i Landshypotek Ekonomisk Förening, säger att det är inspirerande att många vill satsa.

– Vi har ett unikt bra läge i Sverige för att satsa på livsmedelsproduktion nu. Vi har politiska beslut om att produktionen bör öka, när omgivande länder i Europa – såsom Danmark och Nederländerna – sänker sin produktion. Vi har god tillgång på vatten och befintlig svensk produktion är på många sätt en bra förebild – med låg användning av antibiotika, god djurhälsa, miljöeffektiv växtodling med god precision och låg förbrukning av växtskyddsmedel etc, konstaterar han.

Det är viktigt att viljan lyckas bli till verklighet. 

– De som satsar har ofta ett bra driv och vilja att just satsa, och är driftiga förebilder som kan inspirera andra. Det går att se att i områden där flera gårdar har byggt en omfattande djurproduktion, så har man inspirerat varandra, vilket skapat en tillväxtkultur, konstaterar Lars-Johan Merin.  

De största hindren för att utöka sin verksamhet svarar lantbrukarna är dålig lönsamhet, tillgången till jordbruksmark och regelkrångel. Tillgången till mark ofta är ett hinder – inte för att marken saknas i Sverige, utan för att den inte finns där den behövs för expansion. För många lantbrukare är det svårt att hitta odlingsmark i närheten av den befintliga verksamheten.

Landshypotek Bank är ledande bank på utlåningen till lantbruk och är engagerade i att lantbrukare investerar klokt för framtiden. Det krävs insatser både från såväl politiken och konsumenter som lantbruksorganisationer – men också från lantbrukarna själva – för att undanröja hinder och möjliggöra så att viljan att utöka produktionen blir verklighet.

– Vi behöver bli ännu bättre på att identifiera de lantbrukare som har förmågan att utveckla och förädla sin verksamhet – och ge dem rätt förutsättningar att växa, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsbruksfinansiering på Landshypotek Bank.

Undersökningen kommer i en tid då Sveriges livsmedelsförsörjning diskuteras allt mer. Flera rapporter – bland annat Livsmedelsstrategin 2.0 och Jordbruksverkets analyser – pekar på behovet av att stärka den svenska produktionen. Även höstbudgeten från Tidö-regeringen innehåller satsningar för att få mer svensk mat på tallriken. Landshypotek Bank har i en serie rapporter och artiklar pekat på olika utmaningar och möjligheter för att öka svensk livsmedelsproduktion. Fem skördar kvar | Landshypotek Bank 

Lantbrukskåren rymmer stor variation, med allt från relativt stora lantbruksföretag till mindre landsbygdsverksamhet på mer av hobbygrund. Resultatet visar att fyra av tio i hela lantbrukskåren är mycket intresserade av att utöka sin verksamhet, medan lika många inte är intresserade alls.

De här är mest intresserade att av att utöka

Produktionsviljan är särskilt stark i vissa grupper:

• Större lantbrukare med mer än 100 hektar åkermark: 74 % vill öka sin produktion
• Lantbrukare 40 år eller yngre: 73 %
• Större djurhållare: 75 %
• Lantbrukare i åldern 41–55 år: 65 %
• Lantbrukare i Götalands mellanbygder*: 60 %

*Området omfattar slättbygderna i östra Skåne, Blekinge och Kalmar län samt Öland och Gotland.

De är mindre intresserade

Mindre intresse än rikssnittet för att utöka produktionen finns främst bland:

Lantbrukare med 10–30 hektar åker: Endast 24 % vill öka
Boende i Götalands skogsbygder: 33 % vill
Lantbrukare 56 år och äldre: 29 %
De som inte har djur: 35 %
De som arbetar mindre än 15 timmar per vecka i jordbruket: Endast 24 %

Topp-tre hinder för ökad produktion

1. Dålig lönsamhet
2. Tillgången på jordbruksmark
3. Regelkrångel
   
   

Läs hela rapporten.