Catharina Åbjörnsson Lindgren och Stefan Malmström, affärschefer på Landshypotek Bank

Riksbanken lämnar räntan oförändrad – kommentarer från Landshypotek Bank

Riksbankens besked att behålla styrräntan på 2,00 procent är enligt förväntan. Men oavsett Riksbankens besked denna gång finns det redan nu goda möjligheter att aktivera sig genom att investera i lantbruket och se över sin boendeekonomi, anser Landshypoteks affärschefer. Räntan har trots allt redan gått ned ganska mycket.

Sedan januari 2024 har Riksbanken sänkt räntan med 2 procentenheter och lånemarknaden har följt med, så för många som har lån på sin fastighet är situationen helt annorlunda än för två år sedan.  

– Sensommaren och hösten är en tid där många passar på att se över sin privatekonomi. Vi märker av en ökad proaktivitet och nyfikenhet kring att hitta alternativ för sitt bolån. Den lägre räntenivån och Riksbankens signaler om möjliga räntesänkningar framöver kan förhoppningsvis bidra till ökad optimism och aktivitet på marknaden, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bolån på Landshypotek Bank.

Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering, ser en fortsatt optimism bland många lantbrukskunder: 

– Vi märker att många lantbrukskunder tycker att dagens räntenivåer är hanterbara i förhållande till lönsamheten. Det ger hopp om att investeringarna fortsätter, vilket är viktigt för att stärka konkurrenskraften inom svenskt lantbruk och ta vara på den gröna omställningen. Att det talas om räntesänkningar framöver gör att de långa räntorna är attraktiva redan i dag.

Inflation och ekonomisk utveckling

Inflationen har stigit mer än väntat under sommaren och ligger fortfarande över målet. Samtidigt går ekonomin trögt, och flera tecken tyder på att utvecklingen kan bli svag framöver. Därför bedömer Riksbanken att det kan bli aktuellt med en lättare penningpolitik, och man öppnar för att räntan kan sänkas ytterligare under 2025.

Vid det tidigare mötet nämndes möjligheten till en sänkning redan nu, men den senaste inflationsutvecklingen har gjort att det dröjer. Även Europeiska centralbanken (ECB) och amerikanska centralbanken (FED) har nyligen valt att inte röra sina räntor.

Minskad osäkerhet?

Det är fortfarande mycket som är osäkert i världsekonomin, men nya handelsavtal har börjat komma på plats. Det gör att spelreglerna blir tydligare, vilket kan underlätta för företag och hushåll att planera investeringar och konsumtion. Även om tullar och handelshinder kan bromsa tillväxten på längre sikt, kan tydligare avtal ge en positiv effekt på kort sikt.

Samtidigt har hushållen det fortsatt tufft. Den höga inflationen gör att lönerna inte räcker lika långt som tidigare, vilket påverkar konsumtionen negativt. Trots att inflationen ligger över målet bedömer Riksbanken att det kan behövas en något mjukare ekonomisk politik. I sin prognos visar man att ytterligare en räntesänkning under 2025 är möjlig.

Riksbankens ränta ligger nu på samma nivå som ECB:s. Eftersom ECB kommer med sitt nästa besked före Riksbanken, kan det bli en viktig signal. Kronan har tappat i värde mot euron under sommaren, men är ändå starkare än för ett år sedan. Den bedöms inte vara beroende av en högre ränta än eurozonen för att behålla sitt värde.

Ekonomisk statistik och framtidsutsikter

Den senaste statistiken visar att svensk ekonomi fortfarande har det motigt. Tillväxten under andra kvartalet var bara 0,1 procent. Inflationen har stigit under sommaren, men prognoser pekar på att den kan sjunka under hösten. Arbetsmarknaden är svag och företagen planerar inte att anställa i någon större utsträckning.

Marknaden tittar nu på framtidsindikatorer som Konjunkturinstitutets barometer. Där syns en delad bild: företagen har en ganska stabil framtidstro, medan hushållen är mer pessimistiska. Företagen investerar försiktigt, men produktionen har ändå hållit sig på en relativt god nivå.

Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank, säger att i den extremt föränderliga omvärlden är det svårt att göra säkra prognoser:

– Handelsavtalen börjar komma på plats, men det är svårt att säga hur de påverkar på längre sikt. Den geopolitiska osäkerheten är fortfarande stor. Inflation kan stiga kortsiktigt, men samtidigt minska viljan att investera och konsumera om hushållen inte får stöd genom till exempel skattesänkningar eller högre bidrag. Riksbanken avvaktar nu men har i sin prognos att sänka räntan för att hjälpa till att få fart på hjulen i ekonomin.