Riksbanken lämnar räntan oförändrad – kommentarer från Landshypotek Bank
Riksbanken har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Känslan av ett mer stabilt ränteläge förstärks. Det finns skäl att vara aktiv som kund, till exempel genom att investera i lantbruket, och se över boendeekonomi och sparande, tycker Landshypoteks affärschefer.
Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering, ser fortsatt optimism bland lantbrukskunderna:
– Räntesänkningar upplevs givetvis som positiva av kunder, men en stabil oförändrad ränta är otroligt viktig för lantbruksföretagare – precis som det verkar kunna bli en viss tid framåt. Det skapar en stabilitet inför stora beslut såsom investeringar eller generationsskifte. Planeringshorisonten blir helt enkelt klarare och riskerna mindre. Än mindre blir riskerna för dem som nyttjar det faktum att merkostnaden för bunden ränta är låg för närvarande. Ingen vet hur morgondagen kommer gestalta sig. Dagens Riksbanksbesked bekräftar bara detta faktum.
Under de senaste två åren har det skett stora sänkningar av Riksbankens styrränta och på marknaden. För många med lån på bostad eller fastighet innebär det ett helt nytt läge jämfört med för två år sedan. För sparkunder har förändringen också varit omvälvande, även om många inte tänker på det. Räntan på sparkonton har sjunkit rejält, och att det därför är viktigt att se över vad man får för ränta på sitt sparande.
– Det har varit ett händelsefyllt år på räntemarknaden som nu lider mot sitt slut. Det är tydligt att räntesänkningsfasen från Riksbanken är över. Hushållen kan se fram emot fortsatt stabila räntor och också ett lägre allmänt kostnadstryck nästa år. Med stabila räntor finns möjlighet att jämföra olika aktörer på marknaden för sina bolån och trygghetssparande, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bolån på Landshypotek Bank.
Ingen överraskning
Efter Riksbankens sänkning på septembermötet och den kommentar som medföljde var det ingen som förväntade sig någon ränteändring vid dagens möte. Fokus var istället på räntebanan som skulle presenteras. Vi har sett lite ”gröna skott” i ekonomin, dvs tecken på återhämtning. Efter en stark tillväxtsiffra för tredje kvartalet har riksbankschefen själv sagt att det verkar som den ekonomiska återhämtningen kommit tidigare än förväntat.
Så när höjer Riksbanken styrräntan? Marknaden har prisat in att det sker under andra halvåret 2026. Riksbanken valde dock att lämna också räntebanan oförändrad och ser att räntan kan lämnas oförändrad under hela 2026 för sedan stiga till 2,1 procent i slutet av prognosperioden 2028.
Mycket pekar därför på att styrräntan sannolikt nått botten för den här gången och vi kommer att ha en period med stabila räntor innan räntehöjningarna kommer. Dessa kommer att vara beroende av en fortsatt ekonomisk återhämtning. Därför är det viktigt att följa utvecklingen, kanske framför allt om och när arbetsmarknaden förstärks.
Inflation och ekonomisk utveckling
Prisutvecklingen (inflationen) har varit både upp och ner under hösten – och ligger ännu över Riksbankens mål. Å ena sidan har den inhemskt genererade inflationen svårt att komma ned, å andra sidan ger en stark krona lägre importerad inflation.
Ekonomin växte över förväntan under tredje kvartalet, men inledningen av det fjärde ser svagare ut. Efter höstbudgetens besked, som kommer att stärka folks plånböcker under 2026, har hushållen fått ökat förtroende för ekonomin. Med sina sänkningar har Riksbanken bäddat för återhämtningen – och kan nu avvakta och se om utvecklingen blir som förväntat, och därmed tajma in när en första höjning är aktuell.
Minskad osäkerhet?
Många hushåll har haft det tufft och hållit tillbaka konsumtionen, men en vändning kunde ses under tredje kvartalet. Och med finanspolitisk stimulans på väg och förhoppningar om mer pengar i plånboken och en starkare arbetsmarknad finns förutsättningar för en stigande konsumtion under 2026.
Även om inflationen fortfarande är över målet så följer den prognosen. Riksbanken tror att målet kommer att nås inom en rimlig framtid och att förutsättningarna nu är goda för en starkare ekonomisk utveckling under 2026 och därmed att arbetslösheten kan börja sjunka.
Ekonomisk statistik och framtidsutsikter
Preliminär statistik visar att svensk ekonomi växte med 1,1 % under tredje kvartalet, men i oktober såg vi en nedgång med 0,3 %. Alltså lite tveksamt om styrkan i återhämtningen. Arbetsmarknaden är fortfarande svag och företagen planerar inte att anställa så många. Det behövs en längre tid med starkare tillväxt innan det skapas mer arbetstillfällen.
Framtidsindikatorer som Konjunkturinstitutets barometer fortsätter att visa en svagt positiv trend och barometern är nu uppe på en neutral nivå, vilket indikerar en tillväxt i linje med historiskt snitt. Men bilden är delad: företagen är mer optimistiska, medan hushållen är mer pessimistiska.
Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank, säger att det är svårt att göra prognoser i dagens föränderliga värld:
– Den ekonomiska osäkerheten har minskat lite, men den politiska oron i världen består. Det mest sannolika just nu är att vi får se en ekonomisk återhämtning under 2026 drivet av hushållens konsumtion när plånböckerna stärks, men frågan är hur stark den blir. Det är en ny verklighet där hushållen måste vänja sig vid en långsiktigt högre räntenivå och sannolikt en högre inflationsnivå. Tiden med nollräntan och kontinuerliga reallöneökningar verkar vara över.