Riksbanken sänker styrräntan: Kommentarer från Landshypotek Bank

– Sänkningen var i linje med förväntningarna, och vi har också gått före och redan sänkt våra räntor, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bolån på Landshypotek Bank, och uttrycker även en förhoppning om ökad aktivitet på marknaden.

– Den ekonomiska osäkerheten har gjort att många hushåll avvaktar med olika former av ekonomiska beslut. Med en stabil och lägre räntenivå finns det förutsättningar för ökad aktivitet på marknaden igen.

Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering, har under en tid märkt en ökad optimism och investeringsvilja bland lantbrukskunderna, och hoppas att den stärks med styrräntebeskedet.

– Lantbrukarna visar optimism och stark framtidstro. Inom många näringar har lönsamheten stärkts den senaste tiden och vi märker ökad aktivitet. Styrräntebeskedet ger förhoppningsvis ytterligare en knuff för fler att våga satsa. Det krävs investeringar för att lantbruket ska kunna ta nödvändiga kliv mot ökad konkurrenskraft och för att möta den gröna omställningen, säger han.

Fler räntesänkningar väntas

Inflationen är fortfarande hög, men den ekonomiska utvecklingen är svag och riskerna för avtagande tillväxt bedöms som större än risken för stigande inflation – därmed är fler räntesänkningar i sikte.

Riksbankens sänkning var i linje med vad många hade förväntat sig, efter ECB:s sänkning tidigare och svag BNP-statistik för första kvartalet. Inflationen sjönk också tillbaka i maj, och även om den fortfarande är över målet är prognosen att den ska sjunka ner till målet inom prognosperioden på ca tre år.

Den allt större ekonomiska osäkerheten i världen, till följd av hotet om handelsrestriktioner och ökade geopolitiska risker, skulle kunna leda till en försvagad tillväxt. Trots att inflationen är över målet och förväntas vara det en tid framöver, anser Riksbanken att en något lättare penningpolitik är lämplig. Därför indikerar man att det finns möjlighet till ytterligare en sänkning under tredje kvartalet, enligt den räntebana som presenterades.

Riksbankens styrränta är nu på samma nivå som ECB:s, och eftersom ECB:s nästa räntebeslut kommer före Riksbankens blir det en viktig indikator. Kronan har utvecklats starkt under året och behöver därför inte en positiv ränteskillnad mot euron för att behålla sin starkare position.

Ekonomisk statistik och framtidsutsikter

Den senaste statistiken bekräftar bilden av en svag utveckling i svensk ekonomi. Utöver den negativa tillväxten under årets första kvartal framträder en bredare osäkerhet, där både inhemska och globala faktorer påverkar utvecklingen. Internationella handelskonflikter och geopolitiska spänningar bidrar till en försiktig hållning bland företag och hushåll. Arbetsmarknaden visar fortsatt svaghet, med låga anställningsplaner inom näringslivet. Samtidigt har inflationen börjat dämpas något, vilket stärker förväntningarna på en fortsatt mjukare penningpolitik.

Marknaden fokuserar nu på framtidsindikatorer som KI:s barometer, där man ser en tudelad utveckling. Näringslivet har fortsatt en ganska stabil framtidstro, medan hushållen har blivit allt mer pessimistiska. Hos företagen syns dock en minskad investeringsvilja, och det är möjligt att produktionen hålls uppe av tidigarelagda order inför införandet av tullar.

– Det är svårt att göra prognoser för ekonomin när vi inte vet spelreglerna för internationell handel och vad effekterna blir av den eskalerade konflikten i Mellanöstern. Högre tullar och stigande oljepriser ger sannolikt stigande inflation. Samtidigt minskar det investerings- och konsumtionsviljan om hushållen inte kompenseras genom skattesänkningar eller högre bidrag. Räntesänkningar är i så fall mer troliga än höjningar, säger Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank.