Tullar eller inte tullar – hur påverkar det svenska lantbrukare?

Skogsägare ser möjligheter med den fortsatt goda konjunkturen

Den svenska skogen ägs till 48 procent av privata skogsägare, som brukar den på olika sätt. Tillsammans med bland annat skogsbolagen levererar de timmer, massaved och flis till den svenska skogsindustrin som står för nio procent av landets samlade exportvärde för varor 2024 – där sex procent av den samlade exporten av träprodukter, massa och papper har haft destination USA. Trots den osäkerhet som finns kring handelspolitiken och den viktiga exportmarknaden, som också påverkats av en starkare krona, har effekten på efterfrågan och priset på virke hittills varit begränsad. Men ovissheten är stor kring vilka effekter tullarna kan få på sikt för svensk skogsnäring och svenska skogsägare. För tilläggstullarna på tio procent är trävaror undantagna idag, men tullarna för övriga produkter kan försämra konkurrenskraften för svensk skogsindustri och efterfrågan på skogsråvara. Det finns ändå en god fallhöjd då utbudet, såväl nationellt som internationellt, är lågt. Efterfrågan är fortsatt god och priserna ligger stabilt på en hög nivå. Det tillfälligt höjda rotavdraget väntas också öka den nationella efterfrågan på trävaror.

Den goda konjunkturen har hållit i sig ovanligt länge för skogsägarna, vilket gjort att kassorna har stärkts och investeringar eller tillköp kunnat göras. Lägre räntor bidrar också till att känslan framåt är positiv.  Det som dämpar utsikterna och viljan att investera är relaterat till den osäkerhet och de risker som finns kring regleringar på EU- och Sverigenivå kring miljön och artskyddet.

Vädret, förväntad skördepotential och täckningsbidrag i fokus

För lantbrukare med växtodling har diskussionen om tullutspelen fått mindre uppmärksamhet. Under växtodlarnas högsäsong ligger fokus i stället på lämpliga åtgärder med hänsyn till förväntad skördepotential, väder och täckningsbidrag. Marginalerna pressas med sjunkande spannmålspriser och höjda gödselpriser. Förväntningar om bättre global balans och mer gynnsamt väder i stora exportländer, i kombination med säsongsmässig prisnedgång, förklarar utvecklingen. De högre gödselpriserna påverkas i större utsträckning av handelspolitiken när köparna bygger upp lager för att försäkra sig om tillgång till gödsel för innevarande och nästa skördeår. Gödselmarknaden påverkas också av ett utbud som inte kan matcha efterfrågan efter att exporten minskat sedan ett par år från flera länder.

Med mer pressade ekonomiska marginaler görs noga avvägningar för olika insatser i växtodlingen under säsongen.  Vädret har varit en ytterligare utmaning. I de södra delarna av landet var våren och försommaren ovanligt regnfattig, blåsig och kall. Markfuktigheten var också redan relativt låg efter den torra vintern. Det hämmade tillväxten av grödorna och gjorde att många lantbrukare oroade sig för lägre skörd, men regn under de senaste veckorna har gjort att potentialen åter ser bättre ut – vilket också gjort det lättare att räkna hem olika åtgärder fram till skörd.

Osäkra scenarier för hur tullar påverkar animalieproducenterna

Generellt har marknaden för animaliska produkter ännu inte påverkats av handelskonflikten i någon större utsträckning. Det finns däremot stora osäkerheter kring vilka effekterna kan bli om tullarna slår igenom. Ett exempel är handeln och marknaden för griskött där EU är en nettoexportör. Här kan exporten till Kina utvecklas positivt om Kinas import från USA kommer att minska. Det kan påverka priserna positivt. Ett annat exempel är exporten av ost från EU till USA. Den utgör drygt tio procent av EU:s totala export av mejeriprodukter och frågan är hur priskänsliga de amerikanska konsumenterna är om priserna skulle stiga som följd av höjda tullar?

Ytterligare effekter som tullar mellan USA och Kina kan få är för den globala handeln av soja, och i förlängningen foderpriset i Sverige. Kina importerar en stor andel soja från USA, men höjda tullar kan leda till att man i stället köper soja från Sydamerika. Det skulle kunna innebära högre priser på sydamerikansk soja, samtidigt som soja från USA blir billigare. I Sverige är alla fodermedel GMO-fria och den soja som används här kommer i stor utsträckning från Sydamerika som producerar en större andel GMO-fri soja.

Investeringar görs och planeras, trots handelskonflikt

Den osäkra omvärlden ser inte ut att hämma satsningar i stort. God konjunktur bland skogsägare och animalieproducenter gör att fler både reinvesterar och förbereder större nyinvesteringar. Syftet kan vara att öka och/eller rationalisera sin produktion, dra mer nytta av ny teknik för att möta klimatförändringar, minska klimatpåverkan, eller att dämpa påverkan av ojämna vattenflöden. Omvärldsläget, och mer märkbara klimatförändringar, bidrar också till att fler vill stärka sin motståndskraft. Det speglas bland annat i det rekordstora intresset i investeringsstödet för robust primärproduktion*. Efterfrågan på välarronderade och välskötta fastigheter är också fortsatt stabilt. Med lägre räntenivåer förstärks den trenden.

Mer återhållsamma är lantbrukare med stor andel växtodling som på en del håll i landet har två år bakom sig med svaga skördar.  Bland växtodlare finns det däremot ett ökat intresse att diversifiera sin verksamhet och satsa på någon form av animalieproduktion längre fram.

* Källa Jordbruksverket

Verksam lokalt

När jag lyssnar på lantbrukare och skogsägare, kollegor på Landshypotek Bank, eller andra som verkar inom jord och skog, noterar jag att dagens stökiga omvärld med oklara handelspolitiska villkor självklart är något som lantbrukare och skogsägare reflekterar över. Min uppfattning är att det ändå inte påverkar hur verksamheterna drivs i det stora hela. Fokus ligger i stället på den egna gården, verksamheten och fastigheten. Det handlar om att driva, utveckla och förvalta utifrån de möjligheter och förutsättningar som finns på platsen där man är verksam – där möjligheten att påverka så klart också är störst!

Hälsningar

Agneta Hjellström