Välbesökt seminarium om samhällsförväntan på lantbruket

Lantbrukarna hanterar många av samhällets fundament så som mat, biogen råvara, beredskap, levande lokalsamhällen och öppna landskap. Med krig i närområdet, ökat intresse för hållbar energiförsörjning och svensk livsmedelsproduktion hamnar lantbrukaren i fokus. Med högre förväntan kommer lantbrukaren behöva ställa om för att vara relevant även i morgon.

– Förväntan ökar, men hur kan vi och går det överhuvudtaget att möta de olika förväntningar som finns? Vi är ju många som upplever att det finns något av ett momentum för lantbruket, men hur tar vi vara på det?, inledde moderator Martin Kihlberg, som är hållbarhetschef på Landshypotek Bank.

Paneldeltagarna bestod av Carolina Sachs, investerare, hållbarhetsexpert och ledamot i Jordbruksverkets styrelse, Jenny Jewert, expert hållbart jordbruk och jordbrukspolitik på WWF, Klara Jolanki, från LRF Ungdomen, Markus Hoffmann, hållbarhetsexpert på LRF, Patrik Myrelid, strategichef, Lantmännen, och Stefan Malmström, affärschef jord och skog, Landshypotek Bank.

Panelen välkomnade mycket av den ökade förväntan i samhället, allt ifrån att öka produktionen och bidra till ännu mer till skapandet av biologisk mångfald.

– Vi i Sverige har ju möjlighet att öka andelen odlad mark och också öka djurtätheten av nötdjur, där många andra länder går åt ett annat håll. Men vi behöver göra det på ett hållbart sätt och över hela landet. Gör vi det rätt är det väldigt positivt för den biologiska mångfalden, ansåg Jenny Jewert från WWF.

Caroline Sachs såg att lantbrukare och övriga aktörer kan bli bättre på att fokusera på variation i odlingsmetoder, men också att det inte går att se enskilt på lantbrukarna, primärproducenterna är ju en del av en större kedja i livsmedelsproduktionen och en del av det vi alla möjliggör i samhället. 

– Vi räknar ju inte med allt som lantbrukarna bidrar med i det pris som vi konsumenter betalar i affären. Det handlar också om hur livsmedelsindustrin och vi agerar. Vad gör vi för val, hur pressar vi på livsmedelsindustrin som konsumenter och hur väljer vi att vara ansvarsfulla konsumenter som möjliggör utveckling i lantbruket, ansåg Carolina Sachs.

Hur ska det hela betalas?

Den ökade förväntan välkomnades men underliggande finns den stora utmaningen: hur ska det hela betalas?

Den ständiga strävan mot billigare mat som funnits och finns i samhället blir där ett hinder.

– Vi i lantbruket har varit väldigt framgångsrika utifrån den förväntan som funnits. Vi har år för år kunnat producerat allt billigare mat. Det har gjort att konsumenter har kunnat lägga mindre pengar på mat och i stället mycket mer på att konsumera saker. Nu växer en ny förväntan fram på lantbrukare, exempelvis på att bidra till den biologiska mångfalden. Det är en möjlighet för svenskt lantbruk, men då måste också växa fram betalningar och en marknad för det, sade Markus Hoffmann från LRF.

– Det är verkligen en räcka målkonflikter som nu växer fram, tillade Stefan Malmström, Landshypotek Bank.

Lönsamheten grunden

Stefan Malmström betonade vikten av ökad lönsahmet.

– Där får det enskilda företaget det svårt. Jakten på billigare mat går emot den förväntan som nu växer fram, det finns ytterst litet utrymme för lantbrukaren. Mycket handlar hela tiden om att pressa kostnader. Ökad lönsamhet är grunden, då finns också utrymme till en annan utveckling på gårdarna. 

Flera av paneldeltagarna hängde på och lyfte fram vilken skillnad det blir när lantbrukarna får bättre ekonomi. Antalet mjölkkor har ökat de senaste åren efter decennier med minskningar.

– Med lönsamheten väcks framtidsförhoppningar. Att vi inte bara jobbar för att överleva, utan också för att få lön, konstaterade Klara Jolanki, LRF Ungdomen.

Förutom generell stärkt lönsamhet, lyfte Jenny Jewert att riktade bidrag till insatser för exempelvis biologisk mångfald har fallit väl ut.

Positivt med ökad förväntan

Det fanns i panelen ingen oenighet om att det ökade intresset och förväntan från samhället är positiv. Frågan är dock fortsatt hur lantbrukaren ska lyckas möta den, när samhället i stort ställer krav och förväntan som innebär massa målkonflikter och att varken konsumenter eller politiker tillräckligt bidrar till betalningen. 

– Det har ändå hänt något. Jag har jobbat med det här i decennier och under den tiden har det varit mycket av utförsbacke i synen på svenska lantbruket. Men med den ökade efterfrågan så växer fram fler möjligheter. Det är väldigt positivt, konstaterade Lantmännens Patrik Myrelid.