Hur går det för vårbruket?

På flera håll i södra Sverige syns vårbruket redan tydligt i fälten. I Skåne beskriver Marianne Andersson hur vårkorn har såtts på en del gårdar, potatis satts på lättare jordar och tidiga grönsaker kommit i jorden under duk. Men även om arbetet är igång påverkar vädret fortfarande tempot.

– Det är kallt och det har inte blåst så mycket, vilket innebär att det torkar långsammare, säger Marianne Andersson, som också lyfter att vattennivåerna i vattendragen är ovanligt låga efter höstens torka.

Redan i början av mars pekade Eva Karin Hempel i Vellinge på samma sak när vi pratade med henne:

– Vi har haft en kall vinter och sedan kom våren ganska snabbt. Förutsättningarna ser bra ut, men vattennivåerna är ett orosmoment. Risken är att det blir brist på vatten framöver.

Marken bär – och optimismen finns kvar

Lite längre upp i landet är stämningen mer positiv när det gäller förutsättningarna i fälten. Både Anders Wallskog i Moholm, norr om Skövde, och Carl‑Fredrik Isaksson i Östergötland beskriver hur marken bär ovanligt bra efter vintern.

– Vi har haft en bra vinter med rejält med tjäle. Leran är i fin form, säger Anders Wallskog, som redan har sått årets första åkerbönor. Nästa gröda på tur är grynhavre.

Carl‑Fredrik Isaksson ger en liknande bild från fälten utanför Linköping:

– Förra året var ju ett toppenår vad gäller både väder och skörd, säger han och konstaterar att även denna vinter lämnat bra bärighet i markerna.

Det finns alltså en gemensam positiv känsla i både Skaraborg och Östergötland – fälten upplevs ha goda förutsättningar och många bär med sig känslan från fjolårets skörd, ett odlingsmässigt starkt år, även om priser och resultat inte var lika starka. Båda återkommer till att årets planering präglas av större försiktighet, något som hänger samman med både det oroliga världsläget och de ekonomiska signaler som många tar fasta på inför säsongen.

Tidig vår – men fortfarande kallt

I Gävleborg har våren också visat sig tidigt, men kylan håller tillbaka takten. Aron Westlin i Valbo beskriver hur temperaturerna växlar:

– Snösmältningen gick snabbt, men nätterna är fortfarande kalla. Någon har hunnit ut med gödsel, men för de flesta är det lite för kyligt än så länge.

Höst och vinter fortsätter påverka vårens arbete

Många växtodlare möter en utmanande kombination av vinterskadade grödor och svåra kalkyler. Det märks från såväl förtroendevalda som kundansvariga och kunder.

I Örebroregionen blev hösten så blöt att stora delar av höstsådden aldrig kom i marken. Det som trots allt såddes drabbades sedan av vintern.

– Vi lyckades bara så runt 20 procent av arealen. Dessutom har mycket av det lilla som kom i marken fått vinterskador, så vi står inför omfattande omsådd nu i vår, säger Lars‑Johan Merin i Fellingsbro.

Det gör att vårbruket på många gårdar blir mer omfattande och tidspressat än vanligt.

I Gävleborg gör sig även en annan sorts tidspress påmind. Stormen Johannes vilda framfart i mellandagarna har lämnat mycket arbete efter sig:

– Det är mycket efterarbete kvar efter stormen. Det ska hinnas med innan man kan köra igång fullt ut, säger Aron Westlin.

Ekonomin styr många av årets beslut

Nästan alla vi pratat med lyfter ekonomin som en av de tyngsta faktorerna just nu. Diesel och gödsel är dyrt, medan spannmålspriserna ligger lågt.

– Att över huvud taget vårså nu är en spekulation om att avsalupriserna ska stiga, säger Lars‑Johan Merin.

I Östergötland beskriver Carl‑Fredrik Isaksson hur osäkerheten kring prisutvecklingen påverkar både grödval och insatsnivåer:

– Tuffast är ovissheten om prisutvecklingen. Det gör att man håller igen på kostnaderna och väljer grödor som är mindre riskfyllda.