Läget i gränslandet där jord och skog möter finansiering, hållbarhet och näringspolitik

Siffrorna och skogen

I maj 2025 kunde vi se ett trendbrott i skogens upptag av koldioxid när Riksskogstaxeringen släppte sin senaste statistik. Vi har haft många år med naturliga störningar i skogen som påverkat tillväxten och därmed även upptagen. Naturvårdsverkets slutliga utsläpps- och upptagssiffror som publicerades i december kunde bekräfta att trenden vi anade är ett faktum. Upptag av växthusgaser i den växande skogen och mark uppgick till 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2024, vilket är en ökning med 8 miljoner ton jämfört med 2023. 

Naturliga avbrott är just naturliga och något vi kommer se allt oftare framåt med klimatförändringarna. Men det är fint att se att trenden har vänt, ett tydligt kvitto på skogens förmåga att bidra kraftfullt i arbetet med att begränsa klimatförändringarna. Låt oss fortsätta värna skogsbrukets roll i det arbetet. Tack Sveriges skogsägare och ett extra stort tack till Sveriges 300 000 familjeskogsbrukare som brukar och förvaltar skogen med sikte på nästa generation. Varje dag, året runt. 

Intresset för jordbruket är stort

Den geopolitiska oron har resulterat i ett allt större intresse för jordbruket från samhället, något som verkligen har präglat det senaste året. Regeringen vill öka den svenska livsmedelsproduktionen och gav under året Jordbruksverket i uppdrag att föreslå nya mål för hur den svenska livsmedelsprodukten ska öka fram till 2035. Produktionsmålen som presenterades under hösten är ambitiösa och kommer kräva stora investeringar där jordbruksmark som idag inte brukas ska iordningställas och lagringsmöjligheter, stallar och växthus behöver byggas. Vi många som behöver säkerställa att det blir verklighet – politikerna genom styrmedel, kapitalmarknaden genom finansiering, lantbrukarna själva och inte minst konsumenten.  

Att samhället intresserar sig allt mer för jordbruket är en fantastisk möjlighet. Att det sker på grund av geopolitisk oro är mindre roligt. Låt oss tillsammans arbeta för att frågorna är minst lika relevanta även den dag vi når ljusare tider geopolitiskt. Att ha lönsamma lantbruksföretag är en grundförutsättning för många av samhällets grundpelare – bra mat, energi, en varierad natur, välskötta skogar, biologisk mångfald och starka lokala ekonomier som skapar arbeten och gemenskap. 

Lantbruket bidrar till samhällsnytta

Brukande av jord och skog bidrar till samhällsnytta genom (bland annat) främjande av biologisk mångfald. Under året har vi på Landshypotek Bank uppdaterat vårt gröna ramverk för gröna obligationer. För oss är det ett verktyg att koppla ihop investeringar i jord- och skogsbruket med kapitalmarknadens vilja att bidra till omställning och främjande av alla de goda samhällsnyttor som kan skapas på gårdar och skogar runt om i landet. Genom uppdateringen har vi nu inkluderat hållbart jordbruk utifrån flera parametrar, varav en är att främja den biologiska mångfalden genom till exempel betade ängsmarker.  

Biologisk mångfald är helt grundläggande för mycket av det vi tar för givet, men samtidigt något som är rätt svårt att mäta och följa upp. Men vi vet att jord- och skogsbruket sitter på en stor potential att skapa biologisk mångfald – fler fåglar i åkerlandskapet, fler fjärilar på ängsmarkerna och fler mikroelement som vattendrag, stenrösen och sandplättar i landskapet. Dessa åtgärder kommer med en kostnad och något som vi som samhälle behöver betala för.  

Jordbruksverket släppte i december rapporten “Kartläggning av miljöåtgärder inom jordbruket” som visar att jordbrukare vidtar ett stort antal åtgärder som främjar biologisk mångfald, minskar klimatpåverkan och minskar övergödningen – som varken ingår i stödsystem eller omfattas av lagstiftning. En av slutsatserna som dras i rapporten är att “för att gynna biologisk mångfald är det viktigt att det finns kvar ett jordbruk, inte minst för att hindra igenväxning och nedläggning av jordbruksmark vilket leder till ett mer ensidigt landskap. Utmaningen är att kunna nå ett lönsamt jordbruk som ger ökas livsmedelsproduktion samtidigt som landskapets natur- och kulturmiljöer bevaras och stärks.” 

Att investerare både vågade och visade stort intresse för att vara med vår senaste gröna obligation som inkluderade både hållbart brukande och jord- och skogsbruk var väldigt kul att se och helt nödvändigt för att bidra till att den biologiska mångfalden behålls och stärks. 

Hur ska det svenska jordbruket finansieras – nu och i framtiden?

Konkurrenskraftig finansiering av det svenska jord- och skogsbruket är en av bankens mest centrala uppgifter. Det finns en tydlig förväntan på att jordbruket ska producera mer mat på ett hållbart sätt – något som kräver kapital. Frågan om finansiering har därför varit föremål för utredningar och myndighetsanalyser under 2025. En statlig utredning har granskat jordförvärvslagen för att bedöma om juridiska personer bör få förvärva lantbruksegendom som ett sätt att tillföra mer kapital till det svenska jordbruket. Utredaren föreslår att nuvarande regler behålls för att bevara markägarbalansen inom svenskt lantbruk. Banken delar denna bedömning och framhåller att lantbrukaren själv är bäst lämpad att avgöra hur mark ska brukas. 

Förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik för perioden 2028–2034 har inletts. EU-kommissionens förslag innebär en minskning av stödnivåerna med cirka 25 procent för svenska jordbrukare. Förhandlingarna fortsätter under 2026, men mycket tyder på att stöden blir lägre än idag. Utöver EU-stöden har Jordbruksverket analyserat möjliga finansieringsinstrument. Ett förslag är statliga kreditgarantier för att främja investeringar. Banken anser dock att statliga kreditgarantier endast kan spela en begränsad roll. Problemet är inte säkerheternas värde utan det är den låga lönsamheten i svenskt jordbruk som hindrar investeringar. För att öka lönsamheten krävs samverkan i hela värdekedjan – från livsmedelsföretag till konsumenter. 

Maten allt hetare fråga

Maten tar plats och hur den tas fram har blivit en hetare fråga under året. Under året har vi satt fokus på mat och hur vi genom våra val i vardagen kan vara med och påverka vilken mat som finns i butiken och därigenom även hur den produceras. Insikterna har presenterats i en rapportserie som vi kallat “Fem skördar kvar”. Vi märker att allt fler pratar om utmaningen med ultraprocessad mat och hur livsmedelsindustrin globalt styrs av några stora livsmedelsjättar med stor påverkan på vår egen hälsa och folkhälsan i stort. Att allt fler nu ifrågasätter vad vi stoppar i oss och vad “maten” egentligen innehåller är sunt och något vi hoppas fortsätter framåt. Som vi kan konstatera i den sista rapporten kommer vi framåt lägga allt större fokus på hur vi producerar vår mat. Att den till exempel är fossilfri, sker utan avskogning eller genom metoder som ökar den biologiska mångfalden och mikrolivet i jorden – samtidigt som det är just det den ska vara, mat (och inget annat). 

Martin Kihlberg
hållbarhetschef och chefsjurist på Landshypotek Bank