Kvartalskrönika: Lantbrukets vardag när världsläget förändras

Pressade virkespriser och stormskador i fokus för skogsägare 

För skogsägare har kvartalet präglats av en kombination av pressade virkespriser och utmaningar efter stormskador. Den svaga efterfrågan och den starka kronan i början av året har påverkat prisbilden negativt, även om nivåerna fortfarande ligger inom historiskt normala ramar. För de skogsägare som drabbades av stormen Johannes och snöovädret Anna har fokus legat på att hantera omfattande skogsskador. Det succesivt ökade virkesutbudet som följer väntas pressa priserna ytterligare, samtidigt som upparbetningen lett till ökade kostnader. Erfarenheter från tidigare liknande stormfällningar visar att konsekvenserna påverkar skogsbruket för den enskilda ägaren under lång tid. Geopolitiska faktorer, inte minst stigande energipriser, bidrar dessutom till en mer osäker marknadsbild. 
 
I ett filmat inslag pratar Olle Nylund, kundansvarig på Landshypotek, just om konsekvenserna av stormen. Se inslaget här. 

Växtodlare möter stigande kostnader 

Lönsamheten är fortsatt svag för växtodlare och har försämrats ytterligare när kostnaderna för drivmedel och gödsel stiger kraftigt på grund av konflikten i Mellanöstern och EU:s nya klimattullar. En övervägande del av säsongens gödselbehov har redan köpts in, men det finns en oro för hur gödselmarknaden kommer att utvecklas framåt. Det finns också tecken på att de höstsådda grödorna inte klarat vintern som förväntat i delar av landet, vilket kan leda till omsådd och lägre skördar. 

I mars steg priserna något till följd av högre energipriser och ökad efterfrågan, men prisuppgången var begränsad jämfört med prisutvecklingen för drivmedel och gödsel. Dessutom har en relativt svag amerikansk dollar medfört att europeisk spannmål och oljeväxter varit mindre konkurrenskraftiga. 

Animalieproducenter står starkare, men med tydliga risker 

Animalieproducenter har generellt haft ett bättre kvartal än växtodlare. Mjölkföretagen har visserligen fått sänkta avräkningspriser, men stigande priser på smör, pulver och vassle internationellt pekar på att marknaden kan vända. Den svenska invägningen fortsätter dessutom att utvecklas starkt. 

Kyckling- och äggproducenter har dock utmanats av fågelinfluensa, vilket har lett till att kycklingstallar har producerat med begränsad beläggning. Höga energipriser har varit en annan utmaning för framförallt fjäderfä- och grisproducenter. För grisproducenter är lönsamheten fortsatt relativt god med stabila priser, även om EU‑marknaden är mer pressad av svag export och ökad produktion. Nötköttsproducenterna har haft en gynnsam utveckling med stigande priser och stark efterfrågan på svenskt kött. Samtidigt finns osäkerhet kring hur efterfrågan på animaliska produkter kan påverkas framöver, i spåren av konflikten i Mellanöstern. 

Strategiska vägval i en osäker tid 

I en tid av stor osäkerhet står många lantbrukare inför olika vägval på såväl kort som lång sikt. Investeringar som ännu inte hunnit långt i planeringen kan behöva skjutas på framtiden, medan möjligheten att köpa till mark fortfarande lockar när rätt tillfälle dyker upp. Den geopolitiska oron gör att många funderar över hur kommande säsong ska läggas upp, både när det gäller produktionsnivåer och strategier för inköp och försäljning. 

Samtidigt växer intresset för att bredda verksamheten på längre sikt för att minska riskerna, vilket är en utveckling som förstärkts av erfarenheterna från extremväder, pandemi och krig i närområdet. Men osäkerheten leder också till att fler överväger att avveckla sin verksamhet. Det syns särskilt inom animalieproduktionen där detta beslut skjutits upp under år med relativt god lönsamhet. Här blir möjligheten till generationsskiften och nya entreprenörer central för att öka livsmedelsproduktionen, hålla landsbygden levande och för de gröna näringarnas bidrag i den gröna omställningen.  

De långa planeringscyklerna gör det svårt att snabbt ställa om produktionen utan tora kapitalinvesteringar, vilket innebär att varje beslut får stor tyngd. Det är i denna komplexa verklighet som lantbrukare nu försöker hitta sin väg framåt. 

Långsiktighet trots geopolitisk oro 

Det är slående hur två helt olika samtalsämnen kan prägla ett kvartal. Å ena sidan växer oron för hur konflikten i Mellanöstern påverkar energipriser, efterfrågan och lönsamhet i svenskt jord- och skogsbruk. Å andra sidan har tv‑serien Svenska Bönder lyft fram den vardag som präglar lantbruket, där långsiktighet, hållbarhet och årstidernas rytm är självklara utgångspunkter. För de företagare som är med i serien är detta ingen motsättning. Det är deras verklighet, där globala händelser och lokala förutsättningar ständigt vävs samman i besluten. 

I alla de samtal och möten jag och mina kollegor har med företagare i de gröna näringarna påminns vi om varför svenskt lantbruk står starkt även när omvärlden är turbulent. Det är påtagligt att man driver företag med rötterna i jorden, skogen och djuren, samtidigt som blicken hålls riktad mot världen utanför. I det ingår att växla mellan roller och ansvar utan att tappa riktningen eller helheten och det visar våra kunder prov på varje dag. 

Min övertygelse är ändå att lantbrukskåren, mitt i all osäkerhet, har förmågan att anpassa sig efter rådande läge. För de, om några, är vana att laga efter det och viljan finns att utveckla verksamheten trots vetskapen om att förutsättningarna snabbt kan förändras.  
 

Hälsningar

Agneta Hjellström