Riksbanken lämnar räntan oförändrad – kommentarer från Landshypotek Bank

Riksbankens besked kommer i ett läge där situationen i omvärlden snabbt försämrats efter den dramatiska händelseutvecklingen i kriget mellan USA/Israel och Iran – något som skapat ny oro på energimarknaderna och påverkat världsekonomin.

Marknaden räknar nu med en första räntehöjning under andra halvåret 2026. Det är tidigare än Riksbankens egen räntebana, som pekar på 2027 som startpunkt och tre höjningar totalt – upp till 2,50 procent.

Riksbanken betonar att osäkerheten är mycket stor och att utvecklingen i Mellanöstern, och särskilt energipriserna, kommer att vara vägledande för penningpolitiken framåt. För både hushåll och företag blir det därför viktigt att följa marknadsutvecklingen och fundera på hur man vill hantera risken för högre kapitalkostnader.

Lantbruket: fortsatt investeringsvilja – och försiktighet

Stefan Malmström, affärschef på Landshypotek Bank, ser att många av Landshypoteks lantbrukskunder planerar för framtiden, men att beslutsmiljön blivit svårare:

– Lantbrukarna vill fortsätta att utveckla sina verksamheter, men osäkerheten i ekonomin gör att fler avvaktar med beslut. Ett oförändrat räntebesked ger ett visst lugn, men risken för svängningar är fortsatt stor. Att binda räntan kan vara ett sätt att skapa stabilitet i sina kapitalkostnader och våga ta större investeringsbeslut.

– När det gäller bolån eller sparande är det klokt att jämföra räntor och villkor. Ett sätt att skapa stabilitet för bolånekunder kan vara att binda en del av lånet. Det kostar något mer i dag, men många uppskattar tryggheten i en förutsägbar boendeekonomi. Fler sparare kan upptäcka att det finns konkurrenskraftiga sparalternativ även på konton med fria uttag.

Inflation och ekonomisk utveckling

Inflationen har fortsatt ned och ligger nu under Riksbankens mål. Den inhemska prispressen har dämpats och kronförstärkningen tidigare i vinter bidrar fortfarande till lägre importerade priser. Ekonomin växte något starkare än väntat i tredje kvartalet men mattades under slutet av året, och starten på 2026 ser svag ut.

Hushållens förtroende har stärkts något efter höstbudgetens besked, men ligger historiskt lågt. Näringslivets framtidstro visar också tecken på avmattning.

Osäkert läge framåt

Hushållens köpkraft väntas öka genom finanspolitiska stimulanser och en stabilare arbetsmarknad, vilket kan hålla tillbaka den ekonomiska nedgången. Men stigande energipriser som följd av kriget i Mellanöstern kan snabbt äta upp delar av den förbättringen.

Riksbanken bedömer att inflationsmålet kommer att hållas de närmaste åren, så länge energipriserna inte blir varaktigt högre. På sikt ser Riksbanken förutsättningar för en starkare ekonomisk utveckling och sjunkande arbetslöshet – förutsatt att geopolitiken inte förändrar förutsättningarna på nytt.

Ekonomiska indikatorer

Svensk ekonomi växte med 0,5 procent i fjärde kvartalet, men preliminär statistik visar en nedgång på 1,1 procent i januari, vilket gör återhämtningen osäker. Arbetsmarknaden har börjat stärkas, men det krävs en längre period av stabil tillväxt för en tydligare förbättring.

Konjunkturinstitutets barometer ligger nu på en neutral nivå, vilket signalerar tillväxt i linje med historiska genomsnitt.

Analys: svårt att göra prognoser i dagens läge

Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank, säger att det är svårt att göra prognoser i dagens föränderliga värld:

– Den ekonomiska osäkerheten har återigen ökat efter konflikten i Mellanöstern, men redan innan det, när USA:s högsta domstol förkastade Trumps tullpolitik. Därmed föll sannolikt flera av de avtal som slöts tidigare i avvaktan på nya besked från Trump. Konflikten i Mellanöstern övertrumfar dock tullpolitiken just nu. En långdragen konflikt som leder till fortsatt höga energipriser kan ge både stigande inflation och svagare tillväxt. Ett stagflationsscenario som centralbanker kommer att få svårt att hantera. Ska man höja räntan för att bekämpa inflationen eller ska man sänka räntan för att stimulera den ekonomiska utvecklingen.