Pantbrev och lagfart – vad är det och vad kostar det?

När du köper en fastighet behöver du inte bara räkna med kontantinsats och bolån. Pantbrev och lagfart är två avgifter som tillkommer – och som är avgörande för att du ska kunna låna och registreras som ny ägare. 

Vad är ett pantbrev?

Förutom den självklara kostnaden för själva kontantinsatsen tillkommer fler avgifter vid ett fastighetsköp. En av dem är pantbrevet – något många inte har koll på, men som måste vara på plats när du tar lån och flyttar in i ditt nya hus.

Ett pantbrev är ett bevis på att din fastighet används som säkerhet för ditt bolån. När du köper ett hus och tar ett lån pantsätts fastigheten hos banken genom att pantbrevet överlämnas digitalt. Beloppet på pantbreven motsvarar vanligtvis den summa du lånar.

Pantbrevet utfärdas av Lantmäteriet och registreras som en inteckning i fastigheten. Idag är pantbreven i princip alltid digitala. 

Du behöver inte pantbrev för en bostadsrätt eftersom det inte är fast egendom.

Undersök om det redan finns pantbrev

Pantbrev är alltid knutna till fastigheten och följer med när huset byter ägare. Det innebär att du som köpare automatiskt tar över de pantbrev som redan finns.

Det är viktigt att kontrollera hur stora befintliga pantbrev är. Om de är lägre än summan du behöver låna måste du ta ut nya pantbrev – vilket kan innebära en kostnad många inte räknat med.

Vad kostar ett pantbrev?

Ett nytt pantbrev kostar 2 % av pantbrevsbeloppet i stämpelskatt, plus 375 kronor i administrationsavgift per pantbrev.

Vad händer om huset redan har befintliga pantbrev? Det är en fördel för dig som köpare. Då behöver du bara betala för mellanskillnaden – mellan befintliga pantbrev och ditt lånebehov. Ju mer pantbrev som finns, desto lägre kostnad för dig.

Kostnadsexempel: Om du behöver ta ut pantbrev för 500 000 kronor landar kostnaden på drygt 10 000 kronor. Den här summan betalas i samband med tillträdet. 

Hur ansöker jag om pantbrev?

För att ta ut nya pantbrev ansöker du om inteckning hos Lantmäteriet. Vanligtvis hjälper banken till med hela processen. När ansökan godkänts skapas pantbrevet digitalt och lagras hos Lantmäteriet. Så du behöver inte hålla reda på några fysiska dokument.

En annan kostnad som många missar – lagfarten
Pantbrevet är inte den enda kostnaden som kan komma som en överraskning. Du behöver också betala lagfart när du köper en fastighet. 

Vad är lagfart?

När du köper ett hus måste du inom tre månader ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. Lagfarten är beviset på att du är den juridiska ägaren. 

Lantmäteriet granskar att alla juridiska krav i köpehandlingarna är uppfyllda. När allt är klart registreras du som ägare och ett lagfartsbevis utfärdas. Banken hjälper ofta till med ansökan.

Du behöver inte lagfart för bostadsrätter. Där ansvarar bostadsrättsföreningen för fastighetens lagfart.

Vad kostar lagfarten?

Kostnaden för lagfarten beror på om du har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Avgiften kallas stämpelskatt. Vid gåva och arv utgår normalt sett ingen stämpelskatt. Vid köp av fastighet betalar du 1,5 procent av köpeskillingen eller taxeringsvärdet, beroende på vilket som är högst.

Utöver stämpelskatten betalar du en expeditionsavgift på 825 kronor samt en administrativ avgift på 750 kronor.

Lagfarten betalas vanligtvis några veckor efter tillträdet, när Lantmäteriet har handlagt ärendet. Pantbrevskostnaden betalas däremot ofta vid eller strax efter tillträdet.