Rapportserien “Fem skördar kvar” från Landshypotek

I den första rapporten, “Den föränderliga omvärlden styr våra val. I såväl vardag som matbutik", fokuserar vi på hur omvärlden påverkar vårt agerande. Vi gör en tillbakablick över de senaste åren för att undersöka hur faktorer som pandemin, inflation och krig i Europa påverkar oss, genom att exempelvis få oss att söka oss till det vi upplever som tryggt.

Vad påverkar våra val av mat?

Vi träffar beteendeekonomen Evelina Gunnarsson som berättar om hur bland annat sociala normer och grupptillhörighet påverkar vårt beteende och hur det i sin tur påverkar våra val i vardagen. Hon ger också råd till den som vill bli mer medveten som konsument.

Vi utforskar “matkostnadsparadoxen”, att många upplever att mat har blivit dyrare samtidigt som vi lägger en historiskt liten andel av vår disponibla inkomst på mat. Vi tittar också på vilken typ av livsmedel svenskarna lägger sina pengar på. 

Landshypoteks riskchef Mats Bergström gav oss också en ekonomisk framtidsspaning inför perioden 2025-2030, utifrån de förutsättningar vi stod inför då rapporten publicerades i januari 2025.

Vi kan konstatera att vi till stor del påverkas av omvärlden i vår vardag, inte minst när vi tar beslut om vad vi ska köpa i matbutiken. De här valen påverkar i sin tur landets lantbrukare och den svenska matproduktionen i stort. De varor vi efterfrågar och köper, kommer också vara de varor som produceras. Genom att göra medvetna val kan vi alla bidra till en levande landsbygd, svensk matproduktion och vår beredskap, samtidigt som vi gör val som gynnar vår hälsa och vår planet.

Hur kan vi producera mer mat?

I den andra rapporten, “Vi borde producera mer mat – klarar vi det?”, ligger fokus på den svenska matproduktionen. Vi tar en närmare titt på vilken mat som produceras i Sverige och varför, vilka varor vi importerar, och djupdyker i varför Sverige behöver producera mer mat. Vi berättar mer om hur den svenska matproduktionen påverkas av klimatförändringarna och hur framtidens matproduktion ser ut. Vi tittar också på hur utsläppen av växthusgaser från maten och matproduktionen kan minska.

Vi möter lantbrukaren Carl Gudmundsson, vd på Kruger, som berättar om hur de arbetar med hållbart lantbruk, bland annat med en optimerad växtföljd. Vi ställer också frågor till 55 av landets matproducenter – och det står klart att en klar majoritet vill producera mer mat på sina gårdar. Vi får också, genom större undersökningar Landshypotek genomfört, svar på vilka hinder som står i vägen för lantbrukare som vill investera i sin verksamhet, där bland annat politiska regleringar, bristande lönsamhet och det osäkra ekonomiska läget i omvärlden uppges vara de största hindren.

Vi träffar Erika Öhlund och Carl Marklund, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som berättar om varför livsmedelsberedskap är viktigt vid en kris och om vilka sårbarheter som finns i livsmedelssystemet. 

Vi möter Tina Stugemo, VD på Svenskmärkning, som berättar mer om “Från Sverige”-märkningen som idag används av cirka 230 företag på över 12 000 råvaror, livsmedel och växter på butiker och i restauranger.

Vi kan konstatera att Sverige har goda förutsättningar för matproduktion, samtidigt som den svenska matproduktionen är viktig både ur klimat- och beredskapsperspektiv. Vi kan också konstatera att konsumenterna, och vilka livsmedel de efterfrågar, har stor betydelse för jordbrukets inriktning. Lantbruket orsakar utsläpp, men det finns stor potential till att minska utsläppen. Matproducenterna gör en viktig insats genom att arbeta för ett hållbart lantbruk, konsumenterna gör en viktig insats genom att välja svenskt.

Behöver vår syn på mat förändras?

I den tredje rapporten, “Vår syn på mat behöver förändras”, djupdyker vi i frågan om varför vi äter som vi gör – och får olika perspektiv på varför, och hur, vi behöver förändra vår relation till mat. Vi gör en historisk tillbakablick för att skapa förståelse för hur matproduktionen och matens roll har förändrats genom tiderna. Vi tittar också närmare på hur matproduktion påverkar vårt klimat och vår miljö.

Vi träffar lantbrukaren Åsa Gustafsson som driver Hulte Eko. Med hjälp av ett eget packeri och lösningar för de råvaror som inte kan säljas i butik har familjeföretaget lyckats minska sitt svinn så att det är i princip obefintligt. Vi möter också Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, som berättar om hur hon gör sina matval. Vi träffar Frida Jonsson Joleby, omvärldsbevakare och journalist, som listar saker som kommer att prägla vår syn på mat den närmaste tiden.

Vi djupdyker i måltidens roll i vår vardag och i våra liv, bland annat i ett samtal med måltidsforskaren Håkan Jönsson. Vi möter också personer från Landshypotek, som vår hållbarhetsanalytiker Joshua Prentice som delar sina tankar kring ämnet mat, samt Martin Hjalmarsson, lantbrukare och kundansvarig på Landshypotek Bank, som berättar om vad mat betyder för honom.

Vi kan konstatera att vi, som vi lever i Sverige idag, har ett ganska skevt förhållningssätt till mat. Vi tar för givet att vi kan äta vad vi vill, när vi vill. Men i många fall innebär det förhållningssättet att våra matval resulterar i stora konsekvenser för klimat, hälsa, arbetsvillkor och matens kvalitet, konsekvenser som hade kunnat undvikas med ett annat val. Under 1800- och början av 1900-talet arbetade en stor del av Sveriges befolkning med matproduktion på olika sätt. Idag har allt färre en koppling och relation till hur mat produceras. Med större kunskap får vi också de verktyg vi behöver för att göra hållbara och sunda val.