Svenska lantbrukare vill öka produktionen – men stöter på hinder
Tre av fyra större lantbruksföretagare vill utöka sin produktion för att möta det ökade intresset för svensk mat och bidra till en starkare livsmedelsberedskap i landet. Det visar en undersökning från Landshypotek Bank. Samtidigt finns flera utmaningar som gör det svårt att investera i ökad produktion.
Sverige är sårbart vid kriser, och vår låga självförsörjningsgrad gör oss beroende av import. Vid störningar i globala leveranskedjor kan tillgången på mat hotas. Samtidigt har svensk livsmedelsproduktion låga klimatutsläpp i ett globalt perspektiv. Att producera mer mat här hemma kan därför vara bättre för klimatet än att importera från länder med högre utsläpp. Dessutom är svensk matproduktion ett föredöme när det gäller djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och miljöstandarder.
För att kunna erbjuda ett större utbud av svenska livsmedel i butik behöver vi öka livsmedelsproduktionen. Vi har frågat svenska lantbrukare om deras syn på framtida produktionsökning – och svaren är tydliga: viljan finns, men det gör även hindren.
Större och yngre lantbrukare vill växa
Det är framför allt lantbrukare med över 100 hektar åkermark, yngre lantbrukare och större djurhållare som ser potential att växa. Dessa grupper står tillsammans för en betydande del av Sveriges livsmedelsproduktion.
Men utvecklingen bromsas av flera faktorer, enligt lantbrukarna. Dålig lönsamhet, brist på jordbruksmark och krångliga regelverk lyfts fram som de största utmaningarna. För att viljan ska kunna omsättas i verklighet krävs insatser från politiken, konsumenterna och branschen – men också från lantbrukarna själva.
Produktionsviljan är särskilt stark i vissa grupper:
- Större lantbrukare med mer än 100 hektar åkermark: 74 % vill öka sin produktion
- Lantbrukare 40 år eller yngre: 73 %
- Större djurhållare: 75 %
Vad hindrar ökad produktion?
När lantbrukarna fick ange det största hindret för att kunna öka sin produktion svarade de: dålig lönsamhet: 35 %, begränsad tillgång på odlingsmark: 26 % och regelkrångel: 25 %.
Lönsamheten är ett återkommande hinder – inte bara för investeringar, utan för hela viljan att utveckla verksamheten. Men bilden är komplex. Det handlar inte enbart om marknadspriser eller kostnader, utan också om företagsledning. Managementförmågan spelar en avgörande roll, och det är i slutändan den enskilde företagaren som har störst möjlighet att påverka sin lönsamhet.
Samtidigt finns en inneboende målkonflikt: samhällets önskan om billig mat pressar priserna, vilket begränsar lönsamheten. Och även när lönsamheten tillfälligt förbättras tenderar den att jämnas ut över tid genom kapitalisering – högre vinster leder till högre markpriser och ökade kostnader. I en marknadsekonomi får vi den lönsamhet som aktörerna accepterar och som möjliggör fortsatt produktion.
"Vi måste ge dem rätt förutsättningar att växa"
Vi ser ett ökat intresse i samhället för svenska lantbruket och vad lantbruksföretagarna bidrar med. Det är glädjande att många lantbruksföretagare vill satsa och möta det intresset. Det är viktigt att ambitiösa lantbruksföretagare får förutsättningar och vågar ta steget.
Sammantaget för hela jord- och skogsbruket så kommer 2025 sannolikt finansiellt summeras det bästa året under 2000-talet. Det är mycket viktigt med tanke på de investeringarna som måste göras för att utveckla dagens produktion, ställa om och anpassa till miljö och klimat, och stärka konkurrenskraften. Så det finns möjligheter.
Vi behöver bli ännu bättre på att identifiera de lantbrukare som har förmågan att utveckla och förädla sin verksamhet – och ge dem rätt förutsättningar att växa.
Varför öka svensk livsmedelsproduktion?
Robust livsmedelsförsörjning och krisberedskap
Sverige är sårbart vid kriser – låg självförsörjningsgrad (ca 50 %) gör oss beroende av import. Vid störningar i globala leveranskedjor kan detta hota tillgången på mat. Livsmedelsstrategin 2.0 betonar behovet av en
robust livsmedelskedja som klarar störningar och kriser, inklusive klimatförändringar och geopolitiska händelser.
Klimat och hållbarhet
Svensk livsmedelsproduktion har låga klimatutsläpp i ett globalt perspektiv. Att producera mer mat här kan vara bättre för klimatet än att importera från länder med högre utsläpp. Sverige har nästintill fossilfritt energisystem, god tillgång på vatten och mark – vilket ger naturligt goda förutsättningar för hållbar produktion.
Ekonomisk tillväxt och jobb
Livsmedelsstrategin syftar till att skapa sysselsättning och tillväxt i hela landet, särskilt på landsbygden. Ett konkurrenskraftigt lantbruk stärker exportmöjligheter och ger fler svenska livsmedel på internationella marknader.
Minska beroendet av import
Importen innebär ökad sårbarhet och risk för att Sverige bidrar till högre globala utsläpp. Genom att producera mer mat i Sverige kan vi öka självförsörjningsgraden och minska beroendet av externa aktörer.
Konsumenttrygghet och kvalitet
Svensk matproduktion är ett föredöme vad gäller djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och miljöstandarder. Konsumenter får bättre möjlighet att göra medvetna val när utbudet av svenskproducerade livsmedel ökar.
"Jag skulle gärna vara 30 år och satsa nu!"
Vi har ett unikt bra läge i Sverige för att satsa på livsmedelsproduktion nu. Vi har politiska beslut om att produktionen bör öka, från dagens låga nivå, i en tid då omgivande länder i Europa – Danmark, Nederländerna – sänker sin produktion.
Vi har god tillgång till vatten och befintlig svensk produktion kan på många sätt en bra förebild för en ökad produktion – med låg användning av antibiotika, god djurhälsa, miljöeffektiv växtodling med god precision och låg förbrukning av växtskyddsmedel etc.
De som satsar har ofta ett bra driv och vilja att just satsa. Det är viktigt för fler, de kan inspirera fler som driftiga förebilder. Det ser vi i områden där flera gårdar har byggt omfattande djurproduktion, de har inspirerat varandra, vilket skapat en tillväxtkultur.
Resultatet speglar även strukturrationaliseringen – det är inte alla som vill eller vågar satsa. De äldre i undersökningen vill säkert inte låna stora belopp. Det tar ganska många år att jobba upp produktionen, och nå ekonomisk avkastning, man anser nog att det är för sent i sin livscykel.
Det krävs stora investeringar, vilket i förlängningen kräver stora enheter som klarar att slå ut fasta kostnader på stor produktion. Och då kommer man tillbaka till att många lantbrukare kämpar med svag lönsamhet, och frustreras av regelkrångel och svårtydda regelverk. Det är förutsättningar som går att förbättra, vilket skulle betyda mycket för att fler skulle våga satsa.
Om undersökningen
Undersökningen är gjord våren 2025 på uppdrag av Landshypotek Bank, inom ramen för Sveriges Lantbruk/Landja, en postal enkät utskickad till 1 000 lantbruksföretagare.
Mätningen Sveriges Lantbruk är representativ för alla svenska lantbruksföretagare med över 10 hektar åker. Svar från 521 företagare ingår i redovisningen.
Vi hjälper dig att satsa på lantbruket
För oss är jord- och skogsbrukarna landsbygdens hjärta. Oavsett om du ska köpa din första lantbruksfastighet eller står inför nästa stora investering hittar vi en lösning som hjälper dig att satsa på lantbruket.
Låna till lantbruk
