Vad styr bankens upplåningskostnad?

För att kunna låna ut pengar behöver banken på egen hand låna upp pengar, vilket givetvis för med sig kostnader. Grunden i vilken ränta som banken kan erbjuda sina kunder bygger därför på bankens egen upplåningskostnad. I stora drag består bankens upplåningskostnad av fyra komponenter – riskfri marknadsränta, kreditpåslag, kostnad för likviditet och statliga avgifter.

2021-09-01

Riskfri marknadsränta

Kostnaden för den riskfria marknadsräntan styrs av olika aktörers förväntan om den framtida ekonomiska utvecklingen. Hur hög blir inflationen? Vad händer med tillväxten? När ändrar Riksbanken sin styrränta? Det är vanliga frågor som marknadens aktörer frågar sig och agerar efter. När förväntningarna förändras rör sig den riskfria räntan. För kortare löptider är det den riskfria räntan Stibor 3-månader som sätter nivån. Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som baseras på medelvärdet av de räntor som storbankerna ställer till varandra för utlåning på kort sikt utan säkerhet. Noteringen för priset på Stibor publiceras varje dag. För längre löptider är det Swap-räntan som styr. Lite förenklad kan man säga att Swap-räntan är en förväntansbild på hur Stibor 3-månader kommer att utveckla sig i framtiden. I dagsläget förväntar sig nästan ingen en förändring under överskådlig framtid. Det är därför räntan på bundna lån ibland till och med är lägre än på rörliga.

Kreditpåslag

För att kunna låna ut pengar lånar banken i sin tur upp pengar på marknaden. En stor del av bankens finansiering kommer från utgivning att skuldinstrument där säkerställda obligationer utgör den största delen av Landshypotek Banks finansiering. Investerare som köper bankens obligationer och andra skuldinstrument har en åsikt om kreditrisken att låna ut pengar till banken och vill ha en kompensation utöver den riskfria räntan för det. Det är den posten som utgör kreditpåslaget.

Kostnad för likviditetsbuffert

Det finns ett regulatoriskt krav på banken att hålla en så kallad likviditetsbuffert. Likviditetsbufferten ska vid behov kunna omsättas till likvida medel för att klara perioder utan tillgång till marknadsfinansiering. Den kan liknas vid en försäkring. Bufferten består av obligationer med väldigt låg risk vilket ger banken en lägre avkastning än bankens finansiering. Det uppstår därmed en kostnad för banken.

Statliga avgifter

För att säkerställa en stabil finansmarknad och att bankernas kunder har skydd om en finansiell aktör skulle gå i konkurs eller vid framtida finanskriser finns det statliga avgifter som alla banker betalar. De största posterna är avgifter till den statliga insättningsgarantin och den så kallade resolutionsavgiften. Den statliga insättningsgarantin ger dig som konsument eller företag en garanti på att du kommer att få tillbaka dina sparpengar även om banken skulle gå i konkurs. Detta förutsätter dock att kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin, vilket alla sparkonton hos Landshypotek Bank gör. Resolutionsavgiften i sin tur är en avgift som alla systemviktiga banker betalar till Riksgälden som en buffert för framtida finanskriser.

Sammanfattningsvis

Dessa fyra stora komponenter utgör bankens upplåningskostnad. Utöver dessa tillkommer en del fasta kostnader för finansieringen, som t.ex. börsnoteringar, avgifter till ratingbolag och andra kostnader som banken behöver betala för att få tillgång till kapitalmarknaden och kunna låna upp pengar.

Den ränta som sedan erbjuds bankens kunder behöver även ta hänsyn till de kostnader som kommer med att driva banken där de stora kostnadsposterna inom bank är personal och IT-system. Banken måste i sin prissättning också ta hänsyn till risken att en kund fallerar, det vill säga att en kund inte kommer att betala tillbaka sina lån, vilket kan leda till förluster för banken.

Läs mer

Skördeläget 2021

Läs mer
Läs mer

Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 2 2021

Läs mer
Läs mer

Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 2 2021

Läs mer