Bra att tänka på om du vill göra skogliga nyinvesteringar

Prisnivåerna på skogsfastigheter ligger relativt stabila, där riktningen generellt är något uppåtgående, och virket har – fördelat på priset per kubik – passerat fastighetspriserna på många håll. Det hjälper upp många skogsägares kalkyler rejält, menar Anders Nilsson, kundansvarig på Landshypotek och själv skogsägare. Här delar han med sig av bankens tro på utvecklingen och tipsar dig som vill använda avverkningsintäkterna till nyinvesteringar på din fastighet, eller köpa skog, om vad som är bra att tänka på. 

Priserna på skogsfastigheter har fortsatt att utvecklas positivt under första halvåret 2025 i stora delar av landet. Enligt statistik från Svefa utmärker sig särskilt Skåne med en ny rekordnotering och Dalarna med en tydlig prisuppgång.

  – Den starka virkesmarknaden, framför allt för timmer, är troligen den främsta anledningen bakom utvecklingen och ger fortsatt stöd åt de höga prisnivåerna på skogsfastigheter – inte minst för de med mycket slutavverkningsbar skog, säger Anders.

Men det krävs mer än höga rotnetton för att driva värdeutvecklingen …. 

  – Under de senaste tjugo åren har skogsbruksindex, som tittar på förhållandet mellan skogsägarens intäkter och kostnader, visat på en försämrad lönsamhet. Bland annat beror det på de stigande räntekostnaderna som inleddes våren 2022 och gjorde finansieringskostnaderna kostsammare för de som belånat sin fastighet. Stigande inflation har också ökat driftskostnaderna. Exempelvis har det blivit betydligt dyrare att bygga och underhålla skogsbilvägar.

Samtidigt har den starka uppgången av virkespriserna de senaste åren, på framför allt sågtimmer och massaved, gjort att kassaflödet har förbättrats rejält för många skogsägare. Anders poängterar också att skogsägare som grupp generellt är relativt lågt belånade.

Med mer i kassan ökar investeringsviljan

  – Det märks tydligt att det finns mer tillgängliga likvider nu som öppnar upp för investeringar; i maskiner, skogsbilvägar, byggnadsunderhåll etcetera. Vi har många samtal med skogsägare runt om i landet om hur dessa investeringar bäst ska finansieras. Ett tips jag brukar ge är att jämföra vad ett banklån med skogsfastigheten som säkerhet skulle kosta för att täcka köpeskillingen – för till exempel en maskin – jämfört med den finansieringslösning, avbetalningsplan eller leasingkontrakt som leverantören många gånger erbjuder. Ett annat är att väga att ta kostnaden för en investering från sparade medel i stället. Vad som blir fördelaktigas beror bland annat på hur likviderna avkastar om de placeras och sen ställe det mot kostnaden för ett lån. 

Sedan januari 2024 har Riksbanken sänkt räntan med 2 procentenheter och lånemarknaden har följt med, så för många som har lån på sin fastighet, eller är i köptagen av en, är situationen helt annorlunda än för två år sedan.  

  – Dagens räntenivåer upplevs som mer hanterbara. Det gör förhoppningsvis att investeringarna i den svenska skogen fortsätter och att vi tar ytterligare kliv i den gröna omställningen. Att det lutar åt ytterligare någon räntesänkning från Riksbanken närmaste tiden gör att de långa räntorna är attraktiva redan i dag, men den geopolitiska osäkerheten är fortfarande stor. Inflation kan stiga kortsiktigt, men samtidigt minska viljan att investera och konsumera om hushållen inte får stöd genom till exempel skattesänkningar eller högre bidrag. Riksbanken avvaktar därför läget, men har i sin prognos att sänka räntan för att hjälpa till att få fart på hjulen i ekonomin.

I en tidigare publicerad artikel kan du läsa mer om vad du ska tänka på om du vill låna till skog, och vad banken tittar på.

Lycka till med skogsägandet, eller skogsköpet, och tveka inte att höra av dig om du vill diskutera skogliga investeringar med oss på Landshypotek Bank.  

Källor: Ludvig & CO:s skogsmarksprisrapport för första halvåret 2025, svefa.se och skogsforsk.se

 

Relaterade artiklar

Länk

Här finns möjligheterna när skogen ska finansieras

Länk Mats Lundberg i sin skog med en lappuggleunge

Möt Mats – skogsägaren som värnar om både brukandet och ugglelivet på sina marker

Länk

Hösten och vinterns bästa åtgärder i skogen