”Vi behöver förändra vår relation till mat”
Joshua Prentice, matintresserad hållbarhetsanalytiker på Landshypotek Bank, delar sina tankar kring ämnet mat och hur han väljer som han gör.
Jag har haft äran att bo Sverige i över 15 år. När man flyttar till ett annat land finns det mycket som man ska lära sig, inte minst matkulturen. Svenskarnas relation till mat är någonting som alltid har fascinerat mig. Det finns ibland en inställning hos oss svenskar att vi ska skämmas för vår mat. Rätter som "Flygande Jakob" eller "Kebabpizza" nämns ofta tillsammans med ett nästan pinsamt leende.
Vår relation till mat är någonting som jag tycker att vi behöver ändra på. Sverige producerar mat i världsklass och jag menar inte bara att vi exporterar spannmålsprodukter till hela världen. Svenskproducerad mat kommer från gårdar med EU:s, och förmodligen världens, striktaste krav gällande djurhållning, bekämpningsmedel och antibiotikaanvändning. Det innebär att du som konsument kan vara säker på vad du stoppar i dig. Det ska vi inte ta för givet, inte minst i en tid där det pratas allt mer om konsekvenserna av ultraprocessad mat.
Ultraprocessad mat är en direkt effekt av ett matsystem som prioriterar att hålla ner priser på bekostnad av miljö och folkhälsa. Att välja svenskproducerad mat – där produkten kan spåras tillbaka till en viss region eller till och med till en specifik gård – är därför avgörande. Det är ett aktivt val för kvalitet och ett mer hållbart
matsystem som gynnar dig, samhället och planeten.
Min upplevelse är att det finns en inställning hos många att svenskproducerad mat inte håller måttet jämfört med andra länders. "Men maten smakar så mycket bättre där..." hör jag ofta om andra länders mat. Den synen vill jag utmana. Med svenska råvaror kan man till och med höja standarden på matklassiker. Många kastar sig över en god italiensk risotto men det går faktiskt att laga en rätt som är till och med bättre än vad italienarna kan bjuda på. Den heter ”havrisotto" och den är gjord på havreris som odlas i Sverige. Havreris har samma konsistens som ris men smakar mer, är nyttigare för kroppen och bättre för klimatet. Att göra ”havrisotto" med svenska kantareller och riven Västerbottenost är ingen uppoffring - det är en förbättring.
Min inställning till vikten av svensk matproduktion har bara förstärkts genom åren sedan jag blev pappa till två aktiva, glada och hungriga barn. Vi spenderar många timmar i simhallen och ute i löparspåret - två platser där man får komma nära även eliten. Det är inte av en slump att våra elitidrottare väljer att äta svenskproducerat när det är så nyttigt och fritt från potentiellt suspekta substanser. Vi behöver inte alla vara elitidrottare, men vi kan ta efter deras sunda matvanor. Leta efter den svenska flaggan när du handlar nästa gång - din kropp och det svenska jordbruket kommer att tacka dig för ditt val.
Joshua Prentice
Hållbarhetsanalytiker på Landshypotek Bank
Texten är tidigare publicerad i samband med rapport 3 i serien ”Mot 2030 – fem skördar kvar”, i december 2025.
Varför gör en bank en rapport om mat?
Lantbrukarna är hjärtat i den svenska matproduktionen. Vi på Landshypotek har finansierat Sveriges lantbrukare i snart 200 år och har därmed rötterna i landets lantbruk. Vi tycker det är viktigt att bruka naturens resurser på ett långsiktigt bra sätt och vill öka medvetenheten om hur våra val påverkar utvecklingen. I tre rapporter djupdyker vi i frågor som rör mat, matproduktion och hur händelser i vår omvärld påverkar förutsättningarna att producera och konsumera mat.
Vi hoppas att detta kan bidra till en ökad förståelse kring hur en sund och hållbar matproduktion kan se ut, och ge dig som konsument verktyg för att göra aktiva val. Tillsammans kan vi påverka utvecklingen.
