Mot 2030 – fem skördar kvar
2030 är ett årtal i fokus för att nå en mer hållbar värld. En grundförutsättning för att nå dit är att vi har tillgång till bra mat, vilket vi alla är med och styr genom våra val – i så väl vardag som matbutik.
Varför gör en bank en rapport om mat?
Vi på Landshypotek har finansierat Sveriges lantbrukare i snart 200 år och har därmed rötterna i landets lantbruk. Vi tycker det är viktigt att bruka naturens resurser på ett långsiktigt bra sätt och vill öka medvetenheten om hur våra val påverkar utvecklingen. I tre rapporter djupdyker vi i frågor som rör mat, matproduktion och hur händelser i vår omvärld påverkar förutsättningarna att producera och konsumera mat.
Vi hoppas att detta kan bidra till en ökad förståelse kring hur en sund och hållbar matproduktion kan se ut, och ge dig som konsument verktyg för att göra aktiva val.
Ta del av rapporterna som pdf
”En kostnad kan aldrig försvinna. Den måste bäras av någon.”
I Sverige tar vi för givet att vi kan äta vad vi vill och att det vi vill äta alltid finns tillgängligt i affären. Samtidigt slängs en tredjedel av all mat som produceras. Jag är tveksam till att det här är en sund utveckling.
När vi bara äter vissa delar av djuret eller köper jordgubbar från andra sidan kontinenten finns kostnader vi som konsumenter slipper. Men en kostnad kan aldrig försvinna, den måste bäras av någon – naturen, djuren, klimatet, lantbrukaren eller arbetaren med dåliga arbetsvillkor.
Mat har alltid varit centralt i människans liv. Men industrialisering och rationalisering har skapat distans till produktionen. Vi vet sällan hur maten produceras eller vilka konsekvenser den har för hälsa, miljö och lokalsamhälle. Svensken lägger idag 13 % av sin inkomst på livsmedel, och prispressen gör att kvantitet går före kvalitet. Märkningar hjälper, men priset styr när vi inte ser skillnaden.
Billig mat har ett pris – och vår syn på mat måste förändras. Låt oss öka kunskapen och göra medvetna val som minskar de negativa och ökar de positiva avtrycken.
Tre spaningar om maten 2030
Frida Jonson Joleby, omvärldsbevakare och journalist, listar tre saker som kommer att prägla vår syn på maten den närmsta tiden.
Fridas spaningar
Vad styr våra val i butiken?
Väljer du billigaste varan, handlar ekologiskt eller svenskproducerat? Forskning visar att vi inte är så rationella konsumenter som vi tror.
Beteendeekonomen förklarar
Mat i händelse av kris?
Erika Öhlund och Carl Marklund, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), om kris, mat, lantbruk och hur det hänger ihop.
Läs mer om livsmedelsberedskap
Matkostnadsparadoxen
De senaste åren av högre inflation, turbulent omvärld och höjda produktionskostnader har fått det mesta att bli dyrare, så även maten. I rapporten ”Fakta om maten: Är maten dyr i Sverige?” (Svensk dagligvaruhandel, 2024) framgår det att svensk mat har blivit dyrare, men samma trend syns i hela EU. Om vi jämför oss med våra närmsta grannar i Norden har den svenska prisnivån faktiskt varit lägst.
Oavsett så bidrar inflation till att konsumentens plånbok ”krymper”, köpkraften är negativ och pengarna räcker helt enkelt till mindre. Samtidigt visar rapporten ”Fakta om maten: Större kaka, men mindre bit” (Svensk dagligvaruhandel, 2024) att svenskarnas köpkraft de senaste åren har ökat men att en allt mindre andel av sin totala konsumtion läggs på livsmedel.
Vi lägger allt mindre pengar på mat
I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna (inkl. alkoholfria drycker) för ett svenskt hushåll till 44 % av de totala inkomsterna. 1952 var samma siffra 33 %, 1980 på 20 % och idag lägger vi inte mer än 13 % av våra inkomster på livsmedel. Så ja mat har blivit dyrare, men mat är egentligen inte dyrt om vi sätter det i perspektiv till annat vi betalar för. 
