Vad styr våra val i butiken?
Väljer du billigaste varan, handlar ekologiskt eller svenskproducerat? Forskning visar att vi inte är så rationella konsumenter som vi tror.
Beteendeekonomen förklarar
Mot 2030 – fem skördar kvar
2030 är ett årtal i fokus för att nå en mer hållbar värld. En grundförutsättning för att nå dit är att vi har tillgång till bra mat, vilket vi alla är med och styr genom våra val – i så väl vardag som matbutik.
Varför gör en bank en rapport om mat?
Vi på Landshypotek har finansierat Sveriges lantbrukare i snart 200 år och har därmed rötterna i landets lantbruk. Vi tycker det är viktigt att bruka naturens resurser på ett långsiktigt bra sätt och vill öka medvetenheten om hur våra val påverkar utvecklingen. I tre rapporter under våren kommer vi att djupdyka i frågor som rör mat, matproduktion och hur händelser i vår omvärld påverkar förutsättningarna att producera och konsumera mat.
Vi hoppas att detta kan bidra till en ökad förståelse kring hur en sund och hållbar matproduktion kan se ut, och ge dig som konsument verktyg för att göra aktiva val.
Ta del av rapporterna som pdf
- Del 1: Den föränderliga omvärlden styr våra val
- Del 2: Vi måste producera mer mat – klarar vi det?
- Del 3: Vår syn på mat kommer behöva förändras (publiceras senare i vår)
Varför ska vi producera mer mat?
Vi blir fler och fler människor på jorden. Fler tar sig ur fattigdom vilket också ändrar våra levnadsval och matpreferenser. Att vi kan producera mat är något som är helt nödvändigt för att vårt samhälle ska fungera. I såväl vanlig tid som under kris och krig.
Klimatförändringarna och förlust av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster är några av våra mest kritiska och globala risker. Matproduktionen har en stor påverkan på de båda. Men, vi får inte glömma bort att produktionen av mat i sin grund handlar om att använda naturliga och biologiska processer – där fotosyntesen utgör grunden. Här finns det stora potentialer att utforska även ur ett klimatperspektiv.
Vi vet att klimatförändringarna kommer med ett mer extremt väder. Samtidigt kommer troligtvis Sverige att få bättre förutsättningar i ett förändrat klimat, jämfört med andra platser. Så när andra platser drabbas hårt av klimatförändringar har vi i Sverige ett ansvar att producera mer mat.
Ungefär varannan tugga som äts i Sverige är svenskproducerad, resten är importerad. Kan vi producera mer mat? Det kan vi.
Malin Svedberg
Hållbarhetsspecialist
Mat i händelse av kris?
Erika Öhlund och Carl Marklund, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), om kris, mat, lantbruk och hur det hänger ihop.
Läs mer om livsmedelsberedskap
Matkostnadsparadoxen
De senaste åren av högre inflation, turbulent omvärld och höjda produktionskostnader har fått det mesta att bli dyrare, så även maten. I rapporten ”Fakta om maten: Är maten dyr i Sverige?” (Svensk dagligvaruhandel, 2024) framgår det att svensk mat har blivit dyrare, men samma trend syns i hela EU. Om vi jämför oss med våra närmsta grannar i Norden har den svenska prisnivån faktiskt varit lägst.
Oavsett så bidrar inflation till att konsumentens plånbok ”krymper”, köpkraften är negativ och pengarna räcker helt enkelt till mindre. Samtidigt visar rapporten ”Fakta om maten: Större kaka, men mindre bit” (Svensk dagligvaruhandel, 2024) att svenskarnas köpkraft de senaste åren har ökat men att en allt mindre andel av sin totala konsumtion läggs på livsmedel.
Vi lägger allt mindre pengar på mat
I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna (inkl. alkoholfria drycker) för ett svenskt hushåll till 44 % av de totala inkomsterna. 1952 var samma siffra 33 %, 1980 på 20 % och idag lägger vi inte mer än 13 % av våra inkomster på livsmedel. Så ja mat har blivit dyrare, men mat är egentligen inte dyrt om vi sätter det i perspektiv till annat vi betalar för. 
