Positiv känsla inom lantbruket – men med några orosmoln
Det har varit ett skapligt år, men också utmanande, för det svenska lantbruket. Trots ökade priser på energi och insatsvaror, ett nyckfullt klimat och en högljudd skogsdebatt är stämningen relativt god i lantbrukssverige, vilket märks i en stark framtidstro och viljan att investera. Det var känslan som genomsyrade Landshypoteks timmeslånga Höstmöte som sändes under tisdagkvällen och samlade såväl makroekonomer som lantbruksföretagare och sakkunniga inom utvecklingen av de gröna näringarna.
Här är ett sammandrag av den summering av året som gått och framåtblickarna mot 2022 som gjordes på Höstmötet. Hela sändningen går att ta del av i efterhand på landshypotek.se/online.
– Det har varit ett intensivt år med en god investeringsvilja hos många lantbruksföretagare. Men det har också varit ett år som präglas av hög volatilitet. Vädrets nyckfullhet ställde till det på sina håll och gjorde att skördeutfallet varierar stort över landet. Under hösten har stigande priser på energi och insatsvaror blivit ett växande orosmoln för många inom lantbruket. Samtidigt ser vi ett starkt förtroende för svenska livsmedel, och en i grunden positiv känsla och framtidstro runt om i lantbrukssverige, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank, som själv deltog i på Landshypoteks Höstmöte.
Några insikter som gjordes på Höstmötet
- Höga energipriser, ökade kostnader för insatsvaror och ett mer nyckfullt klimat kommer att påverka branschen. Att bättre rusta sig för snabbare och större fluktuationer i framtiden genom att ta bort osäkra kostnader är en god idé. Investeringar som minskar beroendet av omvärlden skapar trygghet och jämnar ut resultatet över tid.
- Familjeskogsbrukaren behöver få mer utrymme i diskussionen om skogen för att ge en mer nyanserad bild av det svenska skogsbruket. Parallellt behöver politiska, finansiella och tekniska risker minimeras för att skynda på investeringar som bidrar till att ta oss närmare ett fossilfritt samhälle.
- Förtroendet för svenska livsmedel är fortsatt högt, men det finns en viss oro över vart inflationen är på väg och om det kan påverka konsumentens betalningsvilja för svenska mervärden.
- Det blåser gröna vindar i samhället. Skog, lantbruk och livet utanför storstaden engagerar allt fler, vilket vi tillsammans behöver hjälpas åt att värna.
Vad som mer diskuterades på Höstmötet finns också sammanställt i korthet nedan.
Så påverkar ekonomin samhället och lantbruket
Annika Winsth, chefsekonom Nordea, noterade bland annat att räntebotten sannolikt är passerad, även om det inte tros bli någon dramatisk uppgång framöver. Hon såg vidare att Riksbanken och politikerna förmodligen kommer att fortsätta föra en expansiv politik, vilket innebär att risken för överhettning är större än risken för svag efterfrågan i Sverige. Även Jens Magnusson, chefsekonom SEB, kommenterade det makroekonomiska läget.
Lars Bjerke, vd Fyrklövern, pekade på att lantbrukare behöver investera sig bort från risker. Genom att göra rätt – som att bygga för lagring, värmeanläggningar och solceller – skapas ett hållbart företag som är betydligt mindre utsatt för risker.
Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, lyfta fram det höga förtroendet för svensk mat, som stärkts ytterligare under pandemin, och öppnar upp för en stark betalningsvilja från konsumenter. Samtidigt noterade hon att situationen med ökade priser på insatsvaror ger ett svårt och osäkert läge för många lantbrukare.
Känslan i lantbruket
På Höstmötet gjordes också flera nedslag hos lantbruksföretagare runt om i landet för att höra om deras lantbruksår och vad de tror kommer att påverka dem som mest den närmaste tiden. Karin Wijkander, regionchef på Landshypotek Bank, blickade tillbaka på ett bra år inom lantbruket; både utifrån att allmänheten nu köper gårdar i ökad utsträckning och att intresset för att bo på landet ökar, men också att lantbrukarna investerar på sina på gårdar.
Bo Lemar, lantbrukare och förtroendevald i Landshypotek, noterade en tendensen är att många nu tänker ett varv extra nu innan de tar ett investeringsbeslut. Samtidigt finns en långsiktighet och framtidstro i det man gör, vilket stärker investeringsviljan.
Trender och opinion inom de gröna näringarna
Emma Wiesner, europaparlamentariker, pekade på att det faktum att skogsnationerna inte har varit med och skrivit det flertal regelverk för skogen som nu är på väg att komma fram på EU-nivå är ett allvarligt problem.
Martin Kihlberg, chefsjurist och hållbarhetschef Landshypotek, lyfte också bland annat fram att dessa regelverk inte heller är anpassade till den mindre skogsbrukaren, vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för utvecklingen av det hållbara svenska skogsbruket.
Lena Johansson, ledarskribent på Tidningen Land Lantbruk, noterade att den skogsdebatt som rasar högljutt i media också ofta bortser från de små skogsbrukarna i Sverige, vilket leder till en svart-vit och onyanserad bild av verkligheten.
Jakob von Engeström, lantbrukare och förtroendevald Landshypotek, kommenterade delar av den högljudda skogsdebatt som förts på senare tid med att många skogsägare inte känner igen sig i den, men att debatten givetvis påverkar känslan, skapar osäkerhet och mindre investeringsvilja.
Året som gått hos Landshypotek
Per Lindblad, vd Landshypotek Bank, noterade att det har varit ett fint grönt år med stor investeringsvilja där Landshypotek har kunnat vara med och möjliggöra nödvändiga investeringar inom jord och skog.
Per-Olof Hilmér, ordförande Landshypotek Ekonomisk Förening, konstaterade att om det går bra för de gröna näringarna är det gynnsamt för Landshypotek – och vice versa – går det bra för Landshypotek är det till gagn för svenskt jord- och skogsbruk eftersom utdelningen, som i år var 147 miljoner kronor, går tillbaka till de jord- och skogsbrukande medlemmarna som äger banken.