Kvartalskrönika: Lantbrukarnas framtidstro blandas med viss osäkerhet kring vart marknaderna tar vägen
Visst är hösten en härlig årstid. Luften är frisk och träden vackra i sina färgglada kostymer. Skörden och höstsådden ligger bakom en, korna återvänder till stallarna och likviditeten har stärkts efter växtodlingsäsongen. 2025 kan så sakteliga börja summeras och siktet riktas mot nästa år. När jag tänker tillbaka på årets tre första kvartal inom jord- och skogsbruksnäringarna är det framför allt en osäker omvärld, produktivitetsförbättringar och ökat fokus på gårdens egen motståndskraft som jag tycker särskilt kännetecknar dem. Mer om varför de sticker ut utvecklar jag i min kvartalssummering denna gång. Håll till godo!
Ömsom sol och regn för växtodlare
Skörden blev betydligt bättre än förväntat. Volymen bedöms vara större än både förra året och genomsnittet för de senaste åren. Däremot har priserna pressats som följd av mycket god skörd på norra halvklotet vilket har gjort konkurrenskraften svagare för både europeiska och svenska grödor. Spannmålspriset ligger nu på samma nivåer som innan den fullskaliga invasionen i Ukraina, men priset på gödsel är drygt 25 procent högre. Den gynnsamma skörden här hemma dämpar dock effekten av den svagare marknaden.
Många lantbrukare som har likviditet och lagringsmöjligheter har valt att hålla lager med förhoppningen om höjda priser. Bärgningsförhållandena var gynnsamma med låga kostnader för torkning, vilket ledde till en relativt komprimerad och mindre stressfull skördeperiod.
För växtodlare var de rikliga nederbördsmängderna – som kom när sådden av höstvete och andra grödor planerades – stundtals utmanande. Många fick göra ett ovanligt långt uppehåll innan det gick att fortsätta. På en del håll blev sådden därför betydligt senare än optimalt. För de som kom ut före regnet ser uppkomst och etablering relativt bra ut.
Lägre spannmålspriser och god fodertillgång gynnar animalieproducenterna
Lägre spannmålspriser är positivt för animalieproducenterna. De drar också nytta av den stora volymen som tryggar fodertillgången fram till nästa skörd. Vallskörden har i stora delar av landet också varit god, både i volym och kvalitet. Lägre foderkostnader har stärkt kassan. Det gör även högre slakt- och livdjurspriser som syns särskilt tydligt bland gris- och nötköttsproducenter. Färre djur i Sverige, men framför allt inom EU, driver upp priserna. Fortsatt finns osäkerhet framåt kring vad som kommer att ske inom handelspolitiken, som också bidrar till prisutvecklingen.
Mjölkproducenter möter nu en marknad med ett större utbud vilket har till sänkta avräkningspriser, men från en relativt hög nivå. Liksom för andra animalieproducenter påverkas de positivt av lägre foderkostnader. Produktiviteten har också stärkts, varför de lägre mjölkpriserna sammantaget inte har påverkat mjölkproducenterna i någon större utsträckning ännu.
Skogsägare ser en sämre konjunktur
Fortsatt finns en god efterfrågan, men en pressad industri har tvingats sänka priserna på massaved och timmer – vilket var väntat bland skogsägarna. USA:s tullar på trävaror, papper och kartong från EU kan sätta ytterligare press på industrin. Låga lagernivåer bidrar ändå till att dämpa prissänkningarna och avverkningarna ger fortsatt ett relativt bra rotnetto. Många skogsägare passar också på att göra gallringar innan priserna sjunker mer. Gallringsbehovet är stort 20 år efter stormen Gudrun och dagens prisnivåer innebär ett positivt netto för många.
Ökat fokus på gårdens robusthet och flexibilitet
Marknadstrenden för ett par branscher har idag en mer negativ utveckling än tidigare, vilket är tydligast bland växtodlare. Ändå summerar flertalet lantbrukare säsongen och den egna verksamheten som positiv så här långt. Årets skörd har fått fler lantbrukare att börja planera för ytterligare lagringskapacitet på den egna gården. Det beror delvis på svårigheterna att få spannmålstransporten till silo i och med den korta skördeperioden. Dessutom skulle möjligheterna att sprida riskerna för den volym som man ska sälja kunna förbättras.
Det relativt gynnsamma läget bland lantbrukare med djur syns också i deras tillväxtplaner. En undersökning från Landshypotek Bank visar att större djurproducenter tillhör den kategori lantbrukare som har starkast intresse att öka sin produktion.
Både en brokig och ljus verklighet
Min bild är att företagarna inom de gröna näringarna har ett relativt ljust perspektiv på sin närmaste framtid efter växtodlingssäsongen. Visst märker jag – och mina kollegor på Landshypotek Bank i sin kontakt med våra lantbrukskunder – att det finns en viss oro kring en stökig omvärld och lägre avräkningspriser. Men en bra skörd, och att många har kunnat stärkta företagets ekonomiska buffert, gör att jag ändå upplever att flertalet känner sig väl rustade för en eventuell sämre konjunktur.
Samtidigt kommer den sammantagna finansiella bilden för hela jord- och skogsbruket 2025 sannolikt att kunna summeras som det bästa året hittills under 2020-talet, vilket så klart skulle vara mycket betydelsefullt med tanke på de investeringarna som måste göras för att upprätthålla dagens produktion, omställning och konkurrenskraft inom den svenska lantbruksnäringen.
Jag hoppas samtidigt på att de globala oroshärdarna mildras så att lantbrukarna har förutsättningar att förutspå och planera sin verksamhet framåt – utan större överraskningar!
Hälsningar
Agneta Hjellström
Agneta Hjellström arbetar bland annat med att analysera risker kopplade till de produktionsinriktningar som bankens jord- och skogsbrukande kunder är verksamma inom. Tillsammans med sin man driver hon ett lantbruk med växtodling och skog. Hon har även lång erfarenhet inom mjölkbranschen från Svensk Mjölk och LRF Mjölk. Agneta är också juryns ordförande i den kommitté som årligen utser årets uppsatsstipendiat som på kandidat- magister- eller mastersnivå belyser ett ämne med anknytning till det svenska lantbrukets framtid. Tidigare har hon bidragit med omvärldsspaningar kring utvecklingen inom jord- och skogsnäringarna i bankens finansiella rapporter. Nu kan du i stället ta del av dem här.