Positiv känsla bland lantbrukarna, trots en stökig omvärld

Fortsatt god lönsamhet för skogsägare efter en mild vinter

Under en lång period har skogsägare haft en god lönsamhet med bra rotnetto. Det gäller även för gallringar. Efterfrågan, både på kort och lång sikt, är stor. Detta har, i kombination med låga lagernivåer, bidragit till en positiv prisutveckling. Under första kvartalet 2025 har vi kunnat se ytterligare höjda virkespriser.

Samtidigt finns fortsatt politisk osäkerhet kring de långsiktiga villkoren för skogsbruk och skogsägande. Andra frågetecken är vilka effekter USA:s tullar kommer att få för svensk skogsindustri. Den milda vintern är en annan, mer konkret faktor, som på sina håll har varit utmanande. Vädret har bland annat begränsat avverkningar och underhåll av skogsbilvägar. Relativt liten nederbörd och stormskador ökar också risken för skador av granbarkborre.

Växtodlare upp ur startblocken för säsongen

Inledningen av ett nytt odlingsår upplevs generellt som positivt. En summering av utfallet för 2024 innebär för många stärkta kassor efter ett par år med utmaningar med kostnadsökningar i produktionen och sämre skörd 2023. Lagren är nu relativt välfyllda, jämfört med tidigare år, vilket också speglas i Jordbruksverkets statistik.

Att lantbrukarna är på väg upp ur startblocken inför växtodlingssäsongen bidrar också till hoppfullhet inför kommande skörd. För årstiden rapporteras höstsådda grödor se relativt fina ut, även om det är torrt i markerna på många håll efter den nederbördsfattiga vintern.  Den milda vintern har också inneburit rekordtidigt vårbruk i de södra delarna av landet, vilket kan bidra till en högre skörd. Samtidigt finns risken att grödorna skadas om det blir kallt efter sådd. 

De faktorer som kan dra ner den positiva känslan hör mer till den marknadsutveckling som lantbrukaren har att förhålla och anpassa sig till. Priset på spannmål och oljeväxter föll under första kvartalet, trots att lagren globalt är relativt låga. Anledningen till prisnedgången beror till stor del på USA:s utspel kring tullavgifter och dess påverkan för den internationella handeln. Den stärkta euron bidrar även till svagare konkurrenskraft för varor från Europa. Volatiliteten på marknaden gör det svårare att planera när och hur varorna ska säljas för bästa intjäning.

Generell god efterfrågan på mjölk, kött och ägg

Stämningen bland lantbrukare med djur varierar mycket mellan inriktning, delar av landet, men inte minst mellan företag. Den grupp som utmärker sig är lantbrukare med mjölkproduktion. Generellt har de under flera år förstärkt både sin kassa och gjort investeringar. Det är den bransch inom jordbruket som nu går starkast. Orsaken är bland annat ökad produktivitet, något högre avräkningspriser och stabila foderkostnader. Efterfrågan på mejeriprodukter är god där man bland annat ser en ökad konsumtion i Sverige, framför allt på fetare produkter som ost och grädde. Att mejerier allt mer tydligt uttrycker att de efterfrågar ökad mjölkproduktion i landet är ytterligare en aspekt som stärker framtidstron hos mjölkproducenterna.

Produktionsökningen är svagare än konsumtionsökningen i landet för både nötkötts- och grisproducenter, vilket har drivit högre slakt- och livdjurspriser. I kombination med lägre till stabila rörelsekostnader har det bidragit till att lönsamheten har förbättrats, men starkare svensk krona har lett till att importkonkurrensen har ökat under de senaste månaderna. Det påverkar särskilt marknadsbalansen för gris där den europeiska marknaden är mer pressad.

Lantbrukare med ägg- eller slaktkycklingproduktion upplever inte en lika positiv utveckling, bland annat som en följd ökad importkonkurrens. Glädjande är att smittspridningen av fågelinfluensa har varit lägre än tidigare säsonger. Det är annars en smitta som kan få stora effekter för såväl enskilda företag som branschen.

Investeringsbehovet är mycket stort

Flera rapporter har presenterats under kvartalet som visar det investeringsbehov som finns inom de gröna näringarna. En av dessa var Jordbruksverkets förprövningsstatistik av djurstallar under 2024. Den visar att antalet planerade stallplatser för lantbruksdjur är väsentligt lägre än det långsiktiga behovet för att kunna upprätthålla och öka produktionen.

En annan rapport, ur ett annat perspektiv, kom från Klimatpolitiska rådet. Där var temat jordbruk med fokus på behovet av klimatåtgärder och investeringar inom den gröna näringen, samtidigt som de måste ske utan en negativ påverkan på lönsamheten.

I mars beslutade regeringen om en uppdaterad Livsmedelsstrategi. Strategin pekar också på de stora investeringsbehov som finns för att kunna öka produktionen, dra nytta av teknisk utveckling, stärka robustheten och hållbarheten.

Stökig omvärld kan också betyda ökad optimism

I rapporten från Lantbrukspanelen (som publicerades i mars 2025) svarade endast var sjätte lantbrukare att de planerar att öka investeringarna på sina gårdar. De två främsta hindren uppges vara dels politiska regleringar och dels bristande lönsamhet. Hur kan det rimma med att samma panel har en positiv känsla? Jag tolkar det som att lantbrukarna har lyckats bättre än vad de själva förväntade sig under de tuffa åren med ökade kostnader. Trots att många har genomfört effektiviseringar, och kunnat göra rätt prioriteringar, har sämre marginaler lett till återhållsamhet för långsiktigt nödvändiga större investeringar i verksamheten.

Jordbrukets viktiga roll i samhället blir samtidigt extra tydlig i tider av stökig geopolitisk och makroekonomisk omvärld. Fler efterfrågar det som de gröna näringarna producerar. Det tror jag bidrar till att optimismen ändå överväger känslan bland lantbrukare.

Men även om en positiv känsla i sig är en drivkraft krävs även stabila spelregler och förutsättningar som garanterar framtida lönsamhet och hållbarhet. Då kommer uppåtkänslan hålla i sig, liksom incitamentet att fortsätta investera i den potential och innovationskraft som finns, och behövs, inom svenskt lantbruk, eller vad tror du?  

Agneta Hjellström, Landshypotek Bank