Vad är effekten av Landshypoteks gröna obligationer?

2018 var Landshypotek först i världen med att emittera en grön säkerställd obligation i svenska kronor som uteslutande finansierar hållbart svenskt skogsbruk. Varje år sammanställer Landshypotek en effektrapport, framförallt för investerare och andra aktörer på kapitalmarknaden, men som är värd att läsa för fler.

I “Effektrapportering: Gröna obligationer” redovisas givetvis fakta om gröna obligationerna och klimateffekten, men eftersom den effekten beror på naturliga utvecklingen av skogen och skogsbruket, görs också återblickar på det gångna skogsåret och nedslag med reportage i hur utvecklingen präglat den svenska familjeskogsbrukaren.

– Våra gröna obligationer har blivit ett viktigt sätt att finansiera hållbart skogsbruk, men också ett sätt att visa både investerare och en bredare allmänhet att skogen och familjeskogsbrukare runt om i landet är avgörande för klimatet och klimatomställningen. Skogens klimatnytta möjliggörs av familjeskogsägare runt om i landet som hållbart förvaltar och brukar skogarna. Våra gröna obligationer möjliggör i sin tur för investerare att bidra till att skogen och landets skogsägare skapar den klimatnyttan, säger Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank.

Landshypoteks sjunde effektrapport redovisar effekten av obligationerna som emitterades 2019/2020 och 2023. Dessa omfattar en tillgångsmassa på 540 000 hektar, ungefär motsvarande ytan Gotland, Öland, Stockholm och Göteborg tillsammans, och en emitterad volym på 11,5 miljarder kronor. Banken finansierar närmare 2 700 skogsfastigheter i 238 av landets 291 kommuner.

Effekten då?

Under det senaste året har dessa fastigheter sammantaget bidragit till ett koldioxidupptag samt att ersätta andra fossila material med en samlad klimatpåverkan på cirka 2,5 miljoner ton koldioxid. Som jämförelse var Sveriges totala utsläpp 44,4 miljoner ton år 2023. För varje 1 miljon kronor som investerats i Landshypoteks gröna obligationer har cirka 220 ton koldioxid lagrats in och undvikits.

I rapporten görs en återblick tillbaka på ett år som till stor del har präglats av geopolitisk oro och ekonomiska svängningar, men på det stora hela varit gynnsamt för svenska skogsägare, med fortsatt stark efterfrågan på virke och massa. Virkespriserna har varit höga, vilket i kombination med ett fallande ränteläget, har bidragit till lönsamma affärer.

Den starka efterfrågan på biogena råvaror kommer i en tid av stor osäkerhet på många fronter. Att kunna bruka skogen blir en viktig del av landets självförsörjning.

På regelverksfronten har en viss kursändring från EU:s sida märks av, med uppskjutna eller omgjorda regelverk. Men samtidigt har EU valt att inte göra ändringar i andra viktiga regelverk för skogen, bl.a. när det gäller LULUCF-förordningens rättsligt bindande målsättning om hur mycket koldioxid de svenska skogarna ska binda till 2030.

– Det är inte långt kvar till 2030 och expertmyndigheter har uppmärksammat skogens sämre tillväxt och ett minskat koldioxidupptag under de senaste åren. Minskningen beror delvis på väderförhållanden och skadeangrepp. Sverige har också redovisat ett lägre upptag i skogen till följd av en ändrad beräkningsmetod som landet tillämpar. En minskad avverkning fram till 2030 har diskuterats som en möjlig åtgärd. Det skapar osäkerhet för landets familjeskogsbrukare, vilket kan påverka både intäkter från kommande avverkningar och värdet på skogsfastigheter, konstaterar Martin Kihlberg i förordet till rapporten.

I rapporten möter man även fyra duktiga skogsägare som utifrån sin plats på jorden och sina förutsättningar skapar värde i skogen; för allmänheten, för skogsindustrin och för naturen.

Landshypotek planerar att utveckla och öka finansieringen genom gröna obligationer. Ambitionen är att skapa ett mer omfattande ramverk som även inkluderar jordbruket, något som banken kommer att återkomma till i höst.