Vy över vetefält

Klimat- och miljönyttan i lantbruket av Landshypoteks gröna obligationer

Vad gör investerarnas pengar i lantbruket för nytta för klimat och miljö? Landshypotek Banks nya effektrapport visar vilken nytta de gröna satsningar som investerare gör i svenskt lantbruk, genom bankens gröna obligationer, ger för klimatet, den biologiska mångfalden och långsiktigt hållbara jordbrukssystem. 

Bankens senaste gröna obligation omfattade även investeringar i jordbruket. För första gången inkluderar effektrapporten nu en uppföljning av dessa satsningar. 

– Tidigare har det funnits ett stort intresse hos investerare för skogens klimatnytta. Det intresset består, men vi ser också ett tydligt ökat intresse för jordbruket. Det handlar om en näring som producerar mat, stärker beredskapen, bidrar till miljö- och klimatnytta och samtidigt utvecklas och där det finns ett stort behov av investeringar för framtiden. Det gör jordbruket till en intressant sektor när olika aktörer har ett värderingsdriv där de söker bra och långsiktiga gröna investeringar på kapitalmarknaden, säger Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank. 

Investeringarna i gröna obligationer omfattar både nya satsningar och det löpande arbete för klimat och miljö som lantbrukare bidrar med varje dag, där mark brukas och betande djur håller landskapet öppet. 

Effektrapporten visar bland annat hur klimat- och miljönytta skapas genom att:  

  • Ny teknik minskar klimatutsläpp och sårbarhet
  • Naturbetesmarker stärker den biologiska mångfalden
  • Skogen levererar betydande klimatnytta 

Minskade utsläpp med ny teknik 

Genom de gröna obligationerna får ny teknik och mer precisa arbetssätt en skjuts i utvecklingen. Ett exempel är precisionsodling, där insatser som gödsel anpassas efter markens behov. 

I dag finansieras över 130 projekt genom bankens gröna obligationer som tillsammans brukar mer än 16 000 hektar åkermark med denna typ av arbetssätt. Beräkningar visar att utsläppen minskar med minst 350–700 ton koldioxid, även om den faktiska effekten kan vara ännu större. 

Samtidigt pekar forskning och myndigheter på att precisionsodling är ett viktigt verktyg för att minska användningen av mineralgödsel utan att skörden påverkas negativt. Att producera mat med mindre beroende av importerade insatsvaror är också en viktig del i att stärka beredskapen. 

– Det handlar om att stå starkare på egen hand och vara mindre beroende av snabbt föränderliga omvärldsfaktorer. Med mer träffsäkra insatser minskar behovet av till exempel mineralgödsel, vilket både kan sänka kostnader och göra jordbruket mindre sårbart, säger Martin Kihlberg. 

Biologisk mångfald i det brukade landskapet 

Effektrapporten visar också hur lantbruket bidrar till biologisk mångfald. 

Genom bankens finansiering betar djur på över 2 900 hektar naturbetesmarker – några av de mest artrika miljöerna i Sverige. I de mest värdefulla markerna kan upp till 40 växtarter finnas på en enda kvadratmeter. 

Enligt Artdatabanken är mer än en fjärdedel av Sveriges rödlistade arter knutna till odlingslandskapets ängs- och betesmarker. 

– Naturbetesmarker är ett tydligt exempel på hur aktivt och kontinuerligt brukande skapar miljövärden över tid, säger Martin Kihlberg. 

Stora klimateffekter från skogen 

Rapporten visar också den samlade klimatnyttan från det svenska familjeskogsbruket. 

Genom bankens gröna obligationer finansieras nära 2 600 skogsfastigheter som tillsammans bidrar med omkring 2,4 miljoner ton koldioxideffekt varje år. Det motsvarar nära 5 procent av Sveriges totala utsläpp. 

Utöver klimatnyttan innebär kraven i det gröna ramverket att minst 5 procent av skogsmarken avsätts för naturvård – motsvarande cirka 25 000 hektar. 

– Sammantaget visar det hur jord- och skogsbruk bidrar till både produktion, klimatnytta och biologisk mångfald, säger Martin Kihlberg. 

Effektrapporten i dess helhet kan du läsa här.

  

Bakgrund: Brygga för investeringar i hållbara satsningar i lantbruket  

En grön obligation är ett sätt för banker att låna pengar från investerare, som till exempel pensionsfonder och fondbolag.  

Kapitalet används till investeringar som ryms inom ett särskilt grönt ramverk, där det framgår vilka typer av projekt och hållbara satsningar som kan finansieras.  

För investerare innebär det att de vet hur deras kapital används. För lantbrukare innebär det bättre möjligheter att finansiera investeringar på gårdsnivå.  

Sammantaget skapar det en brygga mellan kapitalmarknaden och hållbara investeringar hos lantbruksföretagare runt om i landet. Det gör gröna obligationer till ett viktigt verktyg för att säkerställa finansiering för ett hållbart och livskraftigt lantbruk – och för primärproduktion av livsmedel över hela landet.