Kvartalskrönika: "Många lantbruksföretagare väljer buffert framför investering"
Ett år är till ända och ett nytt har börjat. I kontakten med våra kunder, lantbrukarna i Lantbrukspanelens lägesrapporter och branschen generellt märks en större optimism jämfört med de senaste två, tre åren. Till stor del grundas den i en ökad efterfrågan på lantbrukets produkter och tjänster. Men trots ett mer positivt stämningsläge generellt är de gröna näringarnas företagare märkbart avvaktande i sina investeringsplaner. I stället prioriterar många att bygga buffertar i olika former, vilket naturligtvis också kan vara viktigt för att stärka företaget – men för lantbruket som helhet är det avgörande att lantbruksföretagarna vågar investera för att ta nästa steg i verksamheten. Efter ett händelserikt sista kvartal kan jag förstå såväl den ökade optimismen som en återhållsamhet kring framtida satsningar. I några spaningar och reflektioner förklarar jag mer hur jag ser på det!
God motståndskraft i skogsägarleden, trots sämre konjunktur
Under årets sista dagar drog stormen Johannes fram i stora delar av mellersta och norra Norrland. I skrivande stund finns ingen total inventering av skadorna och de ekonomiska konsekvenserna, men de bedöms vara stora. Det är förstås en utmaning för drabbade skogsägare att hantera.
Skogsägare har under de senaste månaderna även fått sänkta priser på timmer, massaved och flis som följd av en pressad skogsindustri. Betalningsförmågan försvagas av en minskad export och återhållsam hemmamarknad. Utbudet är ändå relativt begränsat, vilket minskar risken för kraftiga prisfall framöver.
Trots detta ser vi att många skogsägare står relativt stabilt. Flera goda år har gett utrymme för investeringar och buffertbyggande, något som nu visar sitt värde. Att skogens nettopositiva klimatroll åter lyfts fram i utsläppsstatistiken för 2024 bidrar också till en mer positiv långsiktig framtidsbedömning.
Svag lönsamhet håller tillbaka investeringarna inom växtodlingen
För växtodlare ser det blandat ut. År 2025 har varit bra för dem som har växtodling i kombination med annan verksamhet. För specialiserade växtodlare har året varit mer utmanande. Två tidigare svaga skördeår – tillsammans med höga kostnader och fallande spannmålspriser kopplat till större globala lager – har pressat lönsamheten. Det gör att många investeringar skjuts på framtiden. Samtidigt finns strukturella styrkor som skapar handlingsutrymme. Genom tidigare investeringar i lagringskapacitet har riskerna kunnat spridas över tid.
Skörden 2025 blev bättre än både fjolåret och femårsgenomsnittet. Det förbättrar förutsättningarna inför 2026. Etableringen av höstsådda grödor har dessutom varit god, vilket ger en tidig indikation på gynnsamma produktionsmöjligheter kommande år.
Animalieproducenter står väl rustade inför 2026
Sjunkande foderkostnader har stärkt kassaflödet för alla animalieproducenter. Stabil inflation och räntesänkningar är ytterligare positiva faktorer för animaliesektorn. Det bidrar till en stärkt optimism inför 2026.
Grisproducenter uppvisar fortsatt god lönsamhet med höga avräkningspriser. Priserna på slakt- och smågrisar stöds av färre djur i EU. I Sverige har produktionsökningen inte matchat förändringen i efterfrågan. Liknande trend finns för nötköttsproducenter. Men det finns också orosmoment som påverkar möjligheterna på längre sikt. Ett exempel är osäkerheten om handelsavtalet mellan EU och Mercosur och dess potentiella påverkan på EU:s konkurrenskraft.
Mjölkproducenter har fått sänkta avräkningspriser under de senaste månaderna. Bakom prispressen ligger en ökad produktion i de stora exportländerna, men många står ändå relativt starka tack vare buffertar som byggts upp under tidigare år med god lönsamhet.
Stor samhällsförväntan på lantbruket
Samhällets förväntningar på svenskt lantbruk är samtidigt alltmer omfattande och ambitiösa. Livsmedelsproduktionen behöver öka, investeringar där jordbruksmark som idag inte brukas ska iordningställas och lagringsmöjligheter, stallar och växthus byggas. Vi är många som behöver säkerställa att detta blir verklighet – politikerna genom styrmedel, kapitalmarknaden genom finansiering, lantbrukarna själva och inte minst konsumenten. Här är Landshypotek som marknadsledande finansiär av investeringar inom det svenska lantbruket en viktig spelare. Två initiativ för att belysa förväntningar, målkonflikter och behov av långsiktighet är exempelvis de seminarier som vi bjöd in olika branschföreträdare till under senhösten. Att konkretisera hur dessa frågeställningar kan lösas och finansieras kommer att vara framträdande under en lång period, var så säker!
Fler förstår betydelsen av lantbrukarnas viktiga roll för såväl vår beredskapsförmåga som gröna omställning, men vad lantbrukarnas företagande i praktiken innebär och bidrar till är mer oklart hos gemene man. Det vill vi ändra på, bland annat genom att vara en av möjliggörarna till Viaplays programseriesatsning "Svenska Bönder" som börjar sändas i februari.
Långsiktighet är en förutsättning för beslut'
När jag tog del av den senaste lägesrapporten från Lantbrukspanelen noterade jag särskilt hur centralt långsiktigheten är för lantbrukares vardag. Långsiktighet skapar trygghet när verksamheten är kapitalintensiv och bunden till en plats som förvaltas mellan generationer. Den bidrar till den stärkta positiva känslan man har i sin roll som lantbrukare. Panelen visade också att otillräcklig långsiktighet, för alla de parametrar som man beaktar i samband med större investeringar, försvårar investeringsbeslut. Bland annat pekade man på volatila priser på inköp och produkter som man säljer, osäker geopolitik, men kanske främst på just bristande långsiktiga politiska spelregler.
Samtidigt ser vi hur många lantbrukare själva arbetar långsiktigt genom att bygga buffertar, sprida risker och utveckla sina företag steg för steg. Det skapar stabilitet även när omvärlden är osäker. Inför 2026 är det just denna kombination av visionärt tänkande och entreprenörskap som ger branschen styrka att fortsätta utvecklas.
Lönsamheten behöver inte ha försämrats, men långsiktighet och medveten riskhantering blir alltmer central. För att stå starka genom svagare perioder behöver lantbrukarnas lönsamhet förbättras när konjunkturen är god. Det är då de finns utrymme och kraft för att kunna utveckla sina verksamheter och göra de investeringar som krävs för att möta både sina egna ambitioner och den efterfrågan och de förväntningar som samhället behöver.
Att lantbrukarna har förutsättningar att förutspå och planera sin verksamhet framåt – utan större överraskningar – är i min mening trots allt det viktigaste för att behålla optimismen och våga satsa framåt. Så låt oss hoppas på det så här i inledningen av 2026.
Hälsningar
Agneta Hjellström
Agneta Hjellström arbetar bland annat med att analysera risker kopplade till de produktionsinriktningar som bankens jord- och skogsbrukande kunder är verksamma inom. Tillsammans med sin man driver hon ett lantbruk med växtodling och skog. Hon har även lång erfarenhet inom mjölkbranschen från Svensk Mjölk och LRF Mjölk. Agneta är också juryns ordförande i den kommitté som årligen utser årets uppsatsstipendiat som på kandidat- magister- eller masternivå belyser ett ämne med anknytning till det svenska lantbrukets framtid. Tidigare har hon bidragit med omvärldsspaningar kring utvecklingen inom jord- och skogsnäringarna i bankens finansiella rapporter. Nu kan du i stället ta del av dem här.