Riksbanken avvaktar med räntehöjningar – kommentarer från Landshypotek Bank

Riksbankens besked kommer i ett läge där kriget mellan USA/Israel och Iran har pågått en tid. Effekterna på ekonomin börjar märkas och därmed framträder också en tydligare bild av vad som krävs av penningpolitiken för att uppfylla målet om prisstabilitet.

Marknaden räknar nu med en första räntehöjning antingen på mötet i augusti eller september och risk för ytterligare en höjning därefter. Det är tidigare än Riksbankens egen räntebana, som pekar på 2027 som startpunkt och tre höjningar totalt – upp till 2,50 procent. Riksbankens räntebana sattes dock vid mötet i mars då osäkerheten var större. Beskedet idag innebär att Riksbanken visserligen ser ökade inflationsrisker, men samtidigt är inflationen i dagsläget på en så låg nivå att Riksbanken har tid att vänta in mer information innan penningpolitiken behöver anpassas. Med andra ord ligger räntebanan fortsatt fast.

Lantbruket: Satsa framåt – eller vänta och se?

Stefan Malmström, affärschef på Landshypotek Bank, ser att många av Landshypoteks lantbrukskunder vill investera, men att beslutsmiljön för större beslut har blivit svårare. Många lantbruksföretagare kommer från bra år, har en stark grund i sin verksamhet och vill ta möta intresset från samhället för svensk livsmedel- och skogsproduktion.

För lantbrukare är förutsägbarheten viktig:

– Lantbrukare är vana att hantera osäkerhet. Men det är extra svårt att fatta beslut när energipriser och handelsflöden rör sig så snabbt. Just nu är det framför allt kostnader för insatsvaror som drivmedel och gödsel, spannmålspriser och vädret – till exempel risken för vattenbrist – som oroar. Räntan uppfattas däremot som relativt stabil. Och i ett läge med mer volatila marknader blir förutsägbarhet extra viktigt, där stabila räntor är en viktig del.

– När det gäller bolån och sparande sätter stigande räntor fokus på vikten av att vara aktiv med sin ekonomi. För bolånekunder kan en bunden del av lånet ge ökad stabilitet. Det kostar något mer just nu, men många ser värdet i en mer förutsägbar boendeekonomi. 

Inflation och ekonomisk utveckling

Inflationen har fortsatt gått ned och ligger nu långt under Riksbankens mål och också klart under deras prognos. Enligt snabbestimatet för KPI var kärninflationen 0,0 procent i april. Ekonomin har försvagats och preliminär statistik visade till och med att ekonomin krympte med 0,2 procent under första kvartalet. Arbetsmarknaden är fortsatt svag och visar inga direkta tecken på att förbättras.

Hushållens förtroende stärktes något efter höstbudgeten, men har fallit tillbaka i och med kriget i Mellanöstern och ligger historiskt lågt. Näringslivets framtidstro visar också tecken på avmattning, men har visat på en större motståndskraft.

Osäkert läge framåt

Den finanspolitiska planen var att hushållens köpkraft skulle öka, men höjda energipriser som en följd av kriget och risk för en utdragen konflikt som kan leda till bestående höga priser har omkullkastat det. Det finns därmed risk att den ekonomiska återhämtning som låg i prognoserna uteblir.

Riksbanken bedömer att det finns risk att inflationsmålet kommer att äventyras på grund av de höga energipriserna och den spridningseffekt på andra områden som de har. Varaktigheten av konflikten kommer att vara avgörande för hur stora inflationsriskerna blir.

Ekonomiska indikatorer

Svensk ekonomi växte med 0,5 procent i fjärde kvartalet 2025, men preliminär statistik visar en nedgång på 0,2 procent under första kvartalet 2026, vilket gör återhämtningen osäker. Den förstärkning av arbetsmarknaden som kunde skönjas har uteblivit. Det krävs en längre period av stabil tillväxt för en tydligare förbättring.

Konjunkturinstitutets barometer ligger nu på en neutral nivå men i en sjunkande trend, vilket signalerar tillväxt i linje med historiska genomsnitt med en nedåtrisk.

Analys: svårt att navigera i ett snabbt föränderligt läge

Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank, säger att det är svårt att göra prognoser i dagens föränderliga värld:

– Den ekonomiska osäkerheten är fortsatt mycket stor i och med konflikten i Mellanöstern, men också med vad som händer med Trumps tullpolitik. Vi fick just besked från Trump att tullarna på fordon från EU höjs då han anser att EU inte följer de slutna avtalen. Konflikten i Mellanöstern övertrumfar dock tullpolitiken just nu. En långdragen konflikt som leder till fortsatt höga energipriser kan ge både stigande inflation och svagare tillväxt. Ett stagflationsscenario som centralbanker kommer att få svårt att hantera. Ska man höja räntan för att bekämpa inflationen eller ska man sänka räntan för att stimulera den ekonomiska utvecklingen. Just nu pekar det mesta på att inflationsbekämpning prioriteras,

Samtidigt kan konflikten få en snabb lösning och energipriserna falla tillbaka. Då har man ett helt annat läge och tittar man enskilt på svensk ekonomi med en inflation långt under målet, negativ tillväxt och en svag arbetsmarknad borde egentligen räntan sänkas.