Utdelningen klubbad på årets föreningsstämma
Stämman i Landshypotek Ekonomisk Förening beslutade idag om en utdelning till medlemmarna på 216 miljoner kronor. Stämmodagen är även en mötesplats där lantbrukare från hela landet samlas både för samtal om aktuella frågor och Landshypoteks och lantbrukets långsiktiga utveckling.
Under torsdagen var det dags för den årliga stämman i Landshypotek Ekonomisk Förening, som äger Landshypotek Bank. På plats var över 100 förtroendevalda jord‑ och skogsbrukare från hela landet. På programmet för stämmodagen stod både formella beslut på stämman, som utdelning och val av styrelse, och under eftermiddagen panelsamtal om frågor som påverkar lantbrukets villkor här och nu – och på längre sikt.
Stämman beslutade om en utdelning på 216 miljoner kronor – en av de största utdelningarna i Landshypoteks snart 200‑åriga historia.
Beloppet, som motsvarar 10 procent av insatskapitalet, betalas ut i början av maj till medlemmar som lånar till jord‑ och skogsbruksfastigheter hos Landshypotek Bank. Utdelningen är en del av Landshypoteks medlemsägda modell, där kunderna både bidrar med kapital och över tid får del av resultatet.
Per-Olof Hilmér pratade under en bild som visade ”stolt och engagerad bankägare”.
– Vi är och ska vara stolta bankägare. Landshypotek betyder mycket för lantbruket. Vi är stolta för vår historia men också för vad vi gör och åstadkommer idag. Effekten av Landshypotek märks i verksamheten på våra gårdar, sa Per-Olof under stämman, där också bankens nya strategi presenterades av vd Johan Ericson.
Förnyat förtroende och nya ledamöter i styrelsen
Stämman tog också ställning till styrelsens sammansättning i Landshypotek Ekonomisk Förening, i linje med valberedningens förslag. Per‑Olof Hilmér fick fortsatt förtroende som ordförande.
Jakob von Engeström och Hulda Wirsén valdes in som nya ledamöter. I styrelsen ingår även Marie André, Maria Hugosson Bygge, Rickard Klingberg, Lars‑Johan Merin och Axel Roos.
Samtal om lantbrukets vardag och framtid
Stämmodagen är inte bara ett tillfälle för beslut, utan också en mötesplats för samtal och erfarenhetsutbyte. Under dagen hölls flera programpunkter med fokus på aktuella frågor för det svenska jord‑ och skogsbruket och på lantbrukets roll i samhället.
Ett panelsamtal med rubriken ”Beredskap, ökad matproduktion och hållbarhet – förväntansbilden på svenska jordbrukare” modererades av Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank. I panelen deltog Marcus Hoffman, LRF, Hanna Bellner, Arla, Jenny Asplund, KSLA, samt Stefan Malmström, Landshypotek Bank.
I samtalet lyftes både framtidstro och ansvar. Hanna Bellner från Arla beskrev ett ökat engagemang och satsningar inom svenskt lantbruk, samtidigt som hon betonade att högre ambitioner också ställer krav på investeringar och fortsatt utveckling hos lantbrukarna.
Jenny Asplund, som arbetar med beredskapsfrågor på KSLA, konstaterade att beredskapsarbetet i Sverige har stärkts jämfört med för några år sedan – inte minst eftersom frågan då knappt fanns på dagordningen. Samtidigt återstår mycket arbete. Hon betonade att både stora och små gårdar spelar en viktig roll för resiliensen, och att en lärdom från kriget i Ukraina är betydelsen av många gårdar spridda över landet för den lokala försörjningen.
Företagande med ett längre perspektiv
Under stämman medverkade även Per‑Ola Ulvenblad från Högskolan i Halmstad med ett föredrag om framgångsrikt företagande. Han lyfte hur lantbruk skiljer sig från många andra branscher, där drivkrafterna ofta är bredare än ekonomiska resultat på kort sikt.
Föredraget följdes av ett panelsamtal om livskraftiga företag inom jord‑ och skogsbruket, modererat av Peter Borring, Landshypotek Ekonomisk Förening. I panelen deltog Mattias Larsson, Abbotnäs Säteri, i Katrineholm, Hulda Wirsén, Stora Mu AB, i Överkalix, samt Jakob von Engeström, Kiplingebergs Gods norr om Uppsala.