God skörd för Gotlands lantbrukare
Lantbrukarna på Gotland har nu tagit hem stor del av årets skörd. Gynnsamt väder, med en sval försommar och därefter både nederbörd och värme har gjort att skörden ser ut att bli bättre än i fjol. Särskilt vallskörden har varit extremt god i år.
I början av säsongen fanns en oro hos de gotländska lantbruken att det skulle bli ett mycket torrt år, liknande 2018. I stället blev årets väder gynnsamt för lantbruken. Den svala inledningen minskade mängden skadedjur och därefter kom både nederbörd och värme, vilket gett tillväxt och hög kvalitet i grödorna.
– Det kommer bli bra bullar och bröd. Först var vi rädda att det skulle bli frost, sen att det skulle bli för varmt och torrt, men det blev alltså lagom svalt och det har gett fin kvalitet i alla grödor. Även djuren har fått gott om foder och bete. Det enda tråkiga är marknadspriset, säger Elof Nilsson som är lantbrukare på norra Gotland och förtroendevald i Landshypoteks regionförening.
Stefan Pettersson, kundansvarig på Landshypotek i Visby delar också med sig av sin syn på skördeläget.
– Skörden har varit över normal för vårsäd och ärtor, medan höstvetet haft en mer genomsnittlig skörd. Höstrapsen har däremot gått sämre än väntat, troligen på grund av frostskador i våras. För vall, alltså gräs som odlas till djurfoder, har det också varit goda skördar, vilket gör att fodermängden till djuren ser ut att kunna tryggas, säger Stefan Pettersson, kundansvarig på Landshypotek i Visby.
Skördetid i Sverige
Årets skörderapporter är generellt positiva. En god skörd är avgörande för att lantbruken ska kunna investera för framtiden, vilket i sin tur har betydelse för vår nationella livsmedelsförsörjning.
– Spannmålsskörden ser ut att bli den största på flera år, och oljeväxterna har utvecklats starkt. Vädret har varit fördelaktigt, skörden har god kvalitet och volymen är på sina håll mycket hög. Vi hoppas att den goda skörden ger förstärkt ekonomi och möjligheter till nödvändiga satsningar på gårdarna, även om marknadspriserna som växtodlarna säljer till är låga för närvarande, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsbruksfinansiering på Landshypotek Bank.
I rapporten Skördeläget i Sverige och flera av landets regioner – en översiktlig sammanställning(se bifogad pdf) går det att läsa mer om vad skörden betyder för Sverige och svenska lantbruket, samt aktuella regionala rapporter från runt om i landet.
Sammanställningen av skördeläget bygger på rapporter från lantbruksföretagare som också är förtroendevalda samt från andra inom Landshypotek som arbetar dagligen med lantbrukets ekonomi.
Mer om lantbruken på Gotland
Länet har den största andelen jordbruksareal i förhållande till sin befolkning. Med det följer att lantbruket och livsmedelsindustrin i länet skapar drygt 1 000 heltidsjobb, vilket är den högsta siffran i landet i förhållande till invånarantal. Utmärkande för Gotland är också en hög andel grönsaksodlare och en relativt stor mjölk- och nötköttsproduktion. Därutöver är lantbruksföretagen en viktig motor för andra serviceyrken i närområdet.
Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 35 500 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har drygt 230 medarbetare och verkar över hela landet.
Kontakta för mer information
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10