Läget för vårbruket i Sörmland: Kallt väder har skadat många grödor som såddes i höstas

I en tid präglad av osäkerhet är vårbruket avgörande för både svenskt lantbruk och landets livsmedelsförsörjning. För lantbrukarna i Sörmland har många grödor som såddes i höstas inte överlevt vintern.

Som en av årets mest avgörande perioder i jordbruket präglas vårbruket av både stora förväntningar och en viss nervositet. Mycket står på spel – både för den enskilda lantbrukaren och för Sveriges livsmedelsförsörjning i stort.

Ett tidigt och bra vårbruk lägger grunden för en god skörd och att våga satsa framåt.

I Sörmland har det varit en kall vinter med lite snö, vilket är ett klassiskt riskscenario för höstsådda grödor.

– Som ekologisk odlare ser mina höstgrödor helt okej ut men jag ser hos många andra att deras vete och raps har haft det väldigt tufft under vintermånaderna, vilket kan tvinga fram omsådd nu vår i stället, säger Martin Ohlson, ekolantbrukare i Julita utanför Katrineholm och även ledamot i Landshypoteks föreningsstyrelse i regionen.

Något som kan påverka vårbruket är stigande energi- och gödselpriser till följd av geopolitisk osäkerhet runt om i världen. Men det har inte så stor påverkan på vilka grödor Martin Ohlson väljer att så.

– Som ekologisk och äggproducent justerar jag inte växtföljden efter prisbilden. Fokus är att få bra vete till hönsfodret och hålla ogräset på en nivå som gör att jag slipper svartträda, det vill säga att lämna mark utan gröda för att bekämpa ogräs, säger han.

Samtidigt ser han nu möjligheter för rapsen.

–  Skador under vintern har minskat tillgången på raps, och i kombination med den nuvarande prisbilden på oljeväxter kan det göra att många väljer att sätta mer raps framöver, både i vår och höst, säger Martin Ohlson.

Utmaningar med årets vårbruk – ekonomi, väder och osäkerhet

Många av årets stora utmaningar uppges i första hand vara ekonomiska och strukturella, men även väderförhållanden och vinterskador på höstsådda grödor påverkar förutsättningarna inför vårbruket:

  • Geopolitisk osäkerhet som påverkar kalkyler
  • Höga priser på diesel, energi och handelsgödsel
  • Oro för tillgång på insatsvaror
  • Risk för högre kapitalkostnader
  • Låga och osäkra spannmålspriser
  • Många grödor har inte överlevt vintern

 

Mer om lantbruken i Sörmland

Drygt en femtedel av länets landareal utgörs av åkermark, vilket är den tredje största andelen i Sverige (endast Skåne och Gotland har större andel). På 46 % av länets åkerareal odlas spannmål, och den vanligaste spannmålsgrödan här är höstvete. 2025 fanns det 1 877 jordbruksföretag i länet.

  • 5 % av landets åkermark finns i Södermanlands län. 20 % av länets landareal* utgörs av åkermark.
  • Jordbruksföretagen i länet har i genomsnitt 65 hektar åkermark.
  • Länets andel av Sveriges totala spannmålsskörd var för år 2025 preliminärt 5 %. För samma år stod jordbruk i länet för 5 % av landets skörd av oljeväxter samt 3 % av hela Sveriges skörd av ärter och åkerböna.

 

Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836

Landshypotek har varit i kraftig tillväxt de senaste åren, som kundorienterad utmanarbank inom låna och spara. Kunderna uppskattar den enkla och öppna banken med transparenta villkor inom bolån och spara, liksom den kundnära kompetensen och cirkulära affärsmodellen inom jord och skog. Med tydliga värderingar upplevs banken för allt fler kunder som ett starkt alternativ på bankmarknaden. Landshypotek grundades av kunder redan 1836. Banken har tjänster inom låna och spara, ägs av jord- och skogsbrukskunderna, och verkar över hela landet.

 

Kontakta för mer information

Vill du tala med en lantbrukare som kan kommentera läget i din region?

Presskontakt:

Jonas Feinberg, Landshypotek Bank, 070-349 24 10

Publicerad

;