Sveriges livsmedelsförmåga
Sveriges många gårdar är en viktig del av landets livsmedelsberedskap. När produktionen finns i hela landet och fördelas mellan gårdar med olika storlek och inriktning minskar sårbarheten. Men för att lantbrukarna ska kunna producera mer mat behövs rätt ekonomiska förutsättningar, arbetskraft och tillgång till viktiga insatsvaror.
Sveriges regering har genom sin livsmedelsstrategi satt upp ett övergripande mål om att stärka landets livsmedelsberedskap, trygga tillgången till mat i kristider och minska beroendet av import. Det innebär att svenska lantbrukare kommer att behöva producera mer livsmedel än tidigare.
De många gårdarna är därför viktiga för Sveriges livsmedelsförsörjning. Utan dem saknas inhemsk produktion av viktiga råvaror och beroendet av globala aktörer ökar. En stark svensk livsmedelsproduktion stärker landets beredskap och självständighet, inte minst i tider av kris.
För att lantbrukarna ska kunna producera mer behövs satsningar och investeringar utöver de insatser som de själva redan gör. Det handlar bland annat om investeringsstöd och om att få bra betalt för den mat som produceras.
Många gårdar minskar sårbarheten
När många gårdar med olika storlek och driftsinriktning finns i hela landet skapas stabilitet, kontinuitet och riskspridning. Om produktionen koncentreras till ett fåtal större aktörer eller produktionsenheter ökar sårbarheten för smittor, extremväder och andra kriser.
Den geografiska spridningen är också viktig. Om ett område eller en aktör drabbas kan andra producenter och delar av landet fortsätta att upprätthålla produktionen.
Många mindre gårdar upplever dessutom att de är mindre sårbara för externa händelser än större enheter, eftersom de inte är lika beroende av externa insatsvaror.
Fler aktörer driver utvecklingen framåt
Många gårdar skapar konkurrens som kan driva innovation, effektivisering och förbättrad kvalitet. Det stärker lantbrukets konkurrenskraft och ger konsumenterna större valmöjligheter.
När fler aktörer tillsammans formar marknaden skapas också större variation och transparens. Samtidigt minskar risken för att en enda aktör ska sätta priser och villkor för den enskilda lantbrukaren.
Att gårdar finns i hela landet bidrar även till landsbygdsutvecklingen genom att produktion, arbetstillfällen och företagande kan finnas på fler platser.
Rätt förutsättningar krävs för att producera mer
Förmågan att öka livsmedelsproduktionen handlar inte bara om mark, maskiner och investeringar. Det behövs också rätt kompetens och stabila förhållanden på gårdarna. Många lantbrukare upplever att det är svårt att rekrytera och behålla arbetskraft, vilket kan påverka både långsiktigheten och produktionskapaciteten.
Samtidigt pressas lönsamheten av högre priser på energi och andra insatsvaror. Det kan göra det svårare för svenska gårdar att konkurrera med importerade livsmedel och större producenter. När lönsamheten försämras finns en risk att gårdar läggs ned eller minskar sin produktion, vilket påverkar Sveriges inhemska kapacitet.
Det svenska jordbruket är dessutom beroende av fungerande leveranskedjor för bland annat mineralgödsel, utsäde, maskiner och reservdelar. Störningar kan påverka produktionen även om maten produceras i Sverige. Ett minskat beroende av osäkra leveranskedjor och en ökad inhemsk produktion av insatsvaror har därför stor betydelse för livsmedelsberedskapen.
De många gårdarna behövs
De många gårdarna bidrar till en stabilare och mer geografiskt spridd livsmedelsproduktion. Variationen mellan gårdar, driftsinriktningar och platser minskar sårbarheten och gör det möjligt för produktionen att fortsätta även om en aktör eller del av landet drabbas.
En stärkt livsmedelsförmåga kräver mer än höga produktionsmål. Gårdarna behöver arbetskraft, insatsvaror, investeringar och ekonomiska villkor som gör det möjligt att driva och utveckla verksamheterna. När många gårdar kan finnas kvar och producera mat i hela landet stärks Sveriges livsmedelsberedskap och självständighet.