Rudolf förenar kulturarv och precisionsodling

– Jag är femte generationen som driver och äger gården, förklarar Rudolf, vars familj ägt Wrams Gunnarstorp sedan 1839.

Slottet, som en gång var jaktslott för svensk och dansk adel, tros ha stått färdigt 1636 och är idag byggnadsminne. Amelie lägger stor omsorg på att bevara och rusta godset för framtida generationer – i nära samarbete med länsantikvarien i Skåne.

Förväntades ta över gården

Som äldst i syskonskaran var det tidigt givet att Rudolf en dag skulle ta över. Ungdomsåren fylldes av lärande runtom i världen, bland annat på ett storskaligt jordbruk i Kalifornien.

– Det här var på 80-talet. Under president Reagans tid. Under de 11 månader som jag arbetade där lärde jag mig väldigt mycket och fick också många insikter.

Han lärde sig mycket om hur man i USA bedriver storskaliga jordbruk men den enskilt viktigaste lärdomen var insikten om hur viktigt vatten är. För redan då i Kalifornien var det ett jätteproblem.

– Jordbruken där behöver enorma mängder vatten eftersom mycket odlas i ökenområden och konflikten låg och ligger i behovet av vatten för lantbrukarna och landsbygden kontra storstäderna och industrierna och då främst oljeindustrin.

Rudolf förstod redan då att även Sverige kunde drabbas av brist på vatten.

– Det gör att vi som arbetar med svenskt skogs- och lantbruk måste ta hänsyn till det i vårt tänk och det innebär att vi måste investera i tid.

Han fördjupade även sin kunskap i Danmark, där bok- och ekskogar länge skötts med stor precision.

– Där fick jag lära mig hur de tänker kring hur man sköter om bok- och ekskogar, och det var en väldigt värdefull tid för mig som jag har nytta av än i dag, förklarar han.

Generationsskifte, förlust och familjekraft

På 1990-talet startade Rudolf och hans far ett driftsaktiebolag och arbetade tillsammans fram till 1997.

– Men min far dog plötsligt i en hjärtinfarkt och sedan dess har jag drivit gården tillsammans med min hustru Amelie och våra anställda.

Han beskriver situationen med generationsskiftet som en period där det också fanns en press på honom och att det inte alltid var så lätt. Stödet från familjen blev avgörande.

– Mina syskon var till stor hjälp och vi samarbetade nära för att lösa allt som behövdes och numera bor de också här på gården i olika fastigheter, vilket ju är väldigt trevligt, och vi träffas ofta och äter middagar ihop.

Det är Rudolfs brorsson Carl som är den som senare kommer att få ta över gården.

– Jag och min hustru fick aldrig några barn och tanken är att jag om fyra år ska lämna över gården och förvaltningen av den till honom. Men han bestämmer själv när han är redo.

Vill inspirera unga med dyslexi

Rudolf har dyslexi och berättar att det var en utmaning under uppväxten. Han blev fåordig och ville inte prata mycket inför vuxna, av rädsla att göra bort sig. Idag har han vänt det till en styrka, och dyslexin har bidragit till att han utvecklat ett socialt kunnande.

Han hoppas att hans berättelse kan inspirera andra.

– Idag är det ju allmänt känt att många av de framgångsrika entreprenörerna faktiskt också har dyslexi och för min egen del handlar det om att jag övervunnit mina svårigheter och idag är jag inte det minsta blyg och har ett stort socialt nätverk.

Skogen som motor – och åkrar i precis balans

Skogen är gårdens största inkomstkälla: nästan 1 900 hektar skog och cirka 850 hektar jordbruk. På åkrarna odlas främst vete, raps, havre och korn med precisionsodling, där varje fält gödslas efter behov – med hjälp av drönarteknik och moderna maskiner. Därtill driver de ett högteknologiskt jord- och skogsbruk och en hypermodern biogasanläggning.

Att lotsa en så stor verksamhet kräver också samspel med omgivningen. Rudolf liknar det vid ett stort pussel där det är mycket som måste klaffa inte minst i hur man skall samarbeta med kommuner, företag och intressenter i området där skogen ligger.

– Vi har områden där vi upplåter skogen för olika typer av fritidsaktiviteter och jag vill mena att mycket av mitt arbete handlar om att kommunicera och förhandla och se till att alla blir nöjda för att ha ett gott samarbete som gynnar alla i området.

Teknik i klimatets tjänst

Den extrema torkan 2018 blev en väckarklocka berättar Rudolf.

– Efter den enorma torkan som vi hade 2018 så investerade vi i maskiner som bevattnar åkrarna.

Rudolf ser positivt på framtiden men är samtidigt oroad för klimatförändringarna. Därför är han är fast övertygad om att följa med i och investera i ny teknik. Och att investeringar måste ske i tid.

– Jag tror att man i tid måste börja med att investera för att motverka klimatförändringarnas påverkan på jordbruket eftersom annars är det ju för sent när de inträder, förklarar han.

Svenska Bönder: öppna dörrar mot nästa generation

När frågan kom om att medverka i tv-serien Svenska Bönder tackade Rudolf snabbt ja, eftersom han tycker det är viktigt att lyfta lantbruksyrket. Inspelningen blev både rolig och lärorik.

– Ja, det gick väldigt bra även om det såklart också känns lite märkligt att ha kameror efter sig men jag hoppas att det kommer framgå hur vi jobbar här på gården och vad arbetet går ut på.

Rudolf berättar att han skulle bli väldigt glad om någon som sett programmet också väljer att satsa på yrket.

– Jag tror väldigt mycket på ungdomarna och jag tror också på att det är mycket ute på gårdar som kan förnyas och bli ännu bättre och det kommer ju den nya generationen att stå för, förklarar han avslutningsvis.